onsdag 9 juli 2014

Kemikalier - ett folkhälsoproblem

Det kommer ett nytt ämne var tredje sekund och vid EU:s REACH har man registrerat 130.000 ämnen och av dessa har man ordentlig koll på. Syntetiska kemikalier kan orsaka cancer, skada arvsmassa, ge allergier och störa hormonsystem.

Detta handlar inte om att skrämma - utan att uppmärksamma folk på att så här är det och detta kan du göra och även för att påverka tillverkare att göra schysstare grejer. Utbildningsradion intervjuade igår före detta generaldirektör för Kemikalieinspektionen Ethel Forsberg som beskriver sambandet mellan ekonomiska intressen och de farliga kemikalierna i vardagen.

Hon har skrivit en bok som heter Makt, plast, gift och våra barn. Denna bok kan föräldrar, mor- och farföräldrar, politiker och daghemspersonal - alla som har med barn att göra - läsa.


Se intervjun här fram till 16.10.2014!


Barn är särskilt utsatta

Särskilt barn är utsatta för kemikalierna som finns i luft, väggar, golv, kläder, mat och dryck, leksaker och elektronik.

  1. Barn rör sig ofta nära golvet bland damm och partiklar samt rör vid och stoppar mycket saker i munnen.
  2. Barn är också större konsumenter än vi vuxna efter de
    1. dricker 7 ggr så mycket som vuxna per kilogram kroppsvikt.
    2. äter 2-3 ggr så mycket som vuxna per kilogram kroppsvikt.
    3. andas in mycket mera luft än vuxna per kilogram kroppsvikt.
  3. Barn hormonsystem utvecklas från fosterstadiet till 20 års åldern och då är de särskilt känsliga för hormonstörande kemikalier!
På Sachsska barnsjukhus i Stockholm upptäckte man till exempel att sonder blev hårda hos för tidigt födda barn som låg i kuvöser och kämpade för sina liv. De lät testa sonderna före och efter och upptäckte att de farliga kemikalierna lämnat sonderna.

Gränsvärdena då?

Gränsvärden finns för en del ämnen, men långt ifrån alla farliga kemikalier. Dessutom sätts de enligt de lägsta man kan identifiera ett ämne. Det är inte samma sak som att vara ofarligt.

Då¨EU förbjudit ett ämne och begränsat produktionen flyttar produktionen till länder utanför EU och då får vi in ämnena genom varor. Sen är det också ett problem sen eftersom kretsloppet efter vår användning fortsätter. Det bränns, deponeras eller slängs och ofta slutar kemikalierna i vår natur.

Om man mäter luften i hemmet finns det fler farliga ämnen än ett i luften. När man testar ämnen testar man ett och ett och så utsätts vi inte för kemikalier. Men det är svårt att hitta bra test för att kolla kombinationseffekter, alltså den så kallade kemikaliecocktailens effekt.

Vi borde kunna lita på att kemiindustrin inte sätter farliga kemikalier i de produkter som säljs åt oss, men kemiindustrin har ofta dåligt omdöme. Till exempel hittade danskarna att ftalater i bitleksaker lämnade plasterna då barnen bet i dem. Dessutom upptäckte man att de störde hormonerna och kunde påverka fertiliteten. Då man i Sverige frågade stora leksaksföretag om detta svarade ett att de inte hade någon aning, det andra att de inte visste men skulle ta reda på och det tredje att det visste dom kanske, men det tänker de inte tala om.

Försiktighetsprincipen

Konsumenter idag har ofta den uppfattning att det som söks är kontrollerat och godkänt, men det är det inte.

Det enklaste sättet att undvika skadliga kemikalier är att köpa miljömärkta varor och äta ekologiskt. Var speciellt noga med leksaker och elektronik och vädra ofta.

Ett önskemål till politikerna: 
Ge mig rätten som kund att alltid få veta vilka kemikalier som finns i produkterna! Om det står på produkten kan jag själv välja om jag vill köpa den eller inte. Det finns delvis redan ett system för livsmedel med E-koder och ett liknande system vore önskvärt för alla produkter.

Försiktighetsprincipen innebär att om jag måste välja kemikalier vill jag välja den som kan göra minst skada. Tyvärr tar inte industrin försiktighetsprincipen till sig vid tillverkningen av produkter utan kämpar istället för sina kemikalier. Men de borde ta sitt ansvar!

Nu är det konsumenterna som bär bördan och kämpar för att få bort skadliga kemikalier. Även politiker, experter, forskare och industrin måste engagera sig! Och ju fler som gör det desto fortare kan vi få tryggare produkter och miljö.


Källa: 
UR play.se: En bok, en-forfattare, Makt plast gift och vara barn

måndag 7 juli 2014

Trådlös strålning och strålande tips

Ett bättre val
Att vi är omgivna av strålning är kanske ingen nyhet för någon. Vi går omkring med våra smartphones med praktiska appar, gps och epost och är non-stop anträffbara och uppkopplade.

Kan ju verka ofarligt, eller hur, för alla gör ju det? Men väldigt mycket av den strålning som omger oss idag fanns faktiskt inte för bara några årtionden sedan.

Det finns idag tusentals vetenskapliga undersökningar och rapporter som påvisar att denna strålning kan vara riktigt skadlig. 

Fem enkla sätt att minska på strålningen:
  1. Sätt mobiltelefonen i flygplansläge så ofta som möjligt
  2. Ladda din avstängda mobiltelefon nattetid i ett rum långt borta från sovrummet
  3. Stäng av WiFi-modem och router nattetid
  4. Låt inte barn vara nära en läsplatta eller smartphone
  5. Byt till kabel och bärbar dator där wifi stängs av
  6. Gå barfota ute så ofta du kan och jorda dig 

RF-strålningen omkring oss

Forskarna oroar sig för att vi kan skadas av pulserande radiofrekventa elektromagnetiska fält. Dessa kallas för RF-EMF eller RF-strålning. RF-strålning skapas av bland annat:

  • mobiltelefoner
  • mobilmaster
  • trådlösa hemtelefoner
  • WiFi-modem/routers
  • USB-modem/s.k. "mokkula"
  • trådlösa baby-alarm
  • läsplattor såsom iPad m.fl.
  • bärbara datorer som använder wifi-teknik


En vanlig mobiltelefon sänder konstant tre slags pulserande signaler åt alla håll: telefon, wifi och bluetooth. En del signaler går genom din hand/kropp/hjärna, genom 1-3 betongväggar och ca 10 km till mobilmasten. Dessa pulser är minst tusen gånger starkare än pulserna i nervcellerna som styr hela din kropp, ditt tänkande och ditt lärande. 

Men om du sätter mobilen i flygplansläge kan du snabbt och enkelt stänga mobilens alla tre sändare. Då är mobilen och läsplattan nästan riskfri och du kan tryggt bära den på dig. Tyvärr kan ingen ringa till eller från mobilen då. När du ska prata håll den långt från kroppen och använd gärna med tråd-handsfree.

Nattetid är vi som mest känsliga för strålning, alltså då vi sover och kroppen läker och återhämtar sig. Då är det bra att alltid ha telefonen avstängd eller åtminstone i flygplansläge. Om du låter den laddas nattetid så gör det i ett annat rum för att även vila från elstrålningen.

Människor och särskilt barn påverkas

Gravida, barn och ungdomar bör vara särskilt försiktiga. Barn är särskilt känsliga för olika miljöfaktorer - även strålning - eftersom nervsystemet och hormonsystemet är under ständig utveckling. Ett barn som använder en mobiltelefon absorberar mer strålning och löper högre risk för hjärntumör än en vuxen. 

Europarådet varnar för "extremt höga mänskliga och ekonomiska kostnader" som tekniken kan medföra särskilt för barn. Europarådet, tusentals läkare och allt fler forskare inom hälsa och trådlös teknik varnar oss för trådlös teknik. Vi måste i synnerhet måste skydda barnen. De är särskilt känsliga eftersom de börjar med trådlös teknik i tidig ålder och deras huvud och hjärnor i ännu högre grad än vuxnas genomträngs av RF-strålning. 

Biointiative 2012 varnar i en rapport som sammanställts av 29 välkända forskare för en "global epidemi av hjärnskador", och forskarna skriver att vi ser redan början på katastrofen. Elektromagnetiska fält och mobilstrålning kan öka risken för problem att få barn, adhd, ALS, alzheimers och olika typer av cancer.

Ofödda barn är inte skyddade från strålning i mammas mage. Använd inte mobiltelefon och annan trådlös
teknik under graviditeten, precis som du undviker alkohol, tobak och fisk med höga halter
miljögifter. Sätt aldrig en laptop eller läsplatta i knät och håll avstånd mellan datorn och magen. 

När det gäller små barn så använd inte trådlösa babyvakter eftersom också de sänder ut mikrovågsstrålning. Använd heller inte mobil eller trådlöst uppkopplad dator då du ammar eller håller barnet i famnen. 

Visa hänsyn! Undvik att använda mobilen eller trådlöst upp­kopplad dator i närheten av gravida, spädbarn och små barn!

Naturen påverkas

Man har också noterat att naturen påverkas av telefonmaster, t.ex. möss, grodor, storkägg och t.o.m. växtfrön. Forskaren A. Balmori (2009, s.2) undersökte hur en stor koloni av storkar påverkades av att en telefonmast stod alldeles intill kolonin. Det visade sig att inte en enda levande fågelunge föddes i de 12 bon som var inom 200 meter från telefonmasten. Men över 300 meter från masten kläcktes äggen normalt och ungarna var normala. Det kan alltså inte bero på värme, utan är en direkt biologisk påverkan av strålning inom loppet av ynka 2-3 månader. 

Hur skadlig är telefonmasten då för barn som vistas inom 200-300 m från en telefonmast, konstant strålande trådlös/wifi-router hemma och i daghem och skola, och iPad eller mobil i både egna och andras fickor?

RF-strålningen skadar nervceller, blodkärl och spermier

Största faran är de direkta biologiska effekterna av strålningen på 60 miljarder nervceller och på de ytterst tunna och 600 km långa blodkärlens ännu tunnare väggar. Väggarna börjar läcka ut proteinet albumin som dödar nervceller.

Orsakerna till skador är att
  1. myndigheter inte vidarebefordrar Europarådets varningar
  2. folk därför inte vet om att trådlös teknik är farlig
  3. de gränsvärden som nu existerar är 1000 – 100 000 gånger för högt satta
Testning av gränsvärdet för t.ex. mobiltelefoner och läsplattor mäter bara uppvärmningen. Om testvattnet inte värms upp mer än 1°C på 6 minuter är "SAR-värdet" under 2W/kg och då anses telefonmodellen "garanterat säker". 

Men det är inte uppvärmningen som är farligast. Det är strålningens s.k. icke-termiska biologiska effekter som skadar bland annat blodkärl, nervceller och spermier. Europarådet påpekar också att det är ytterst konstigt att gränsvärdena får föreslås av en tysk kommission/förening (ICNIRP) vars medlemmar till stor del finansieras av telekomindustrin. 

Detta kan DU göra

Skydda barnen och dig själv från strålning! Då får ni bättre sömn, koncentration, inlärning, mindre
beteendeproblem och mindre risk för hjärnskador. 

Internetuppkoppling
  • Byt ut den trådlösa internetuppkopplingen till en fast uppkoppling
  • Använd inte mobilt bredband
  • Stäng av modemet/routern åtminstone nattetid
  • Stäng av hotspot-funktionerna på datorn/mobilen

Datoranvändning

Att öka avståndet till datorn och bildskärmen minskar barnens exponering för elektromagnetiska fält.
  • Håll avstånd till datorn, transformatorn och skärmen med hjälp av förlängningskablar
  • Använd inte läsplattor/surfplattor, eftersom de är avsedda för att enbart kopplas upp trådlöst mot internet. Håll dig offline.
  • Placera aldrig en laptop i famnen
  • Välj om möjligt en skärm eller laptop som är TCO-märkt.
  • Koppla utrustningen endast till jordade eluttag.
  • Använd tangentbord och mus med sladd. Som alternativ rekommenderas infraröd kommunikation (IR).
  • Begränsa barnens och ungdomarnas tid framför datorn och andra bildskärmar. 
  • Undvik datoranvändning strax före sänggåendet, eftersom det kan påverka sömnen negativt.

Trådlös telefon (DECT)

En trådlös "hemmatelefon" avger strålning liknande den från mobiltelefoner. Dessutom sänder basenheten ut mikrovågsstrålning liknande den från en mobilmast, dygnet runt.
  • Byt ut den trådlösa telefonen till en fast telefon med sladd. 
  • Om en trådlös telefon är nödvändig, välj en så kallad ECO-DECT. Den kan ställas in så att den bara avger strålning under samtal.

Mobiltelefon och "smartphone"

En traditionell mobiltelefon ger främst ifrån sig strålning när den används. En nyare ”smartphone"
använder sig av appar som i många fall får mobilen att avge strålning dygnet runt, även när den inte
används aktivt för samtal eller internet. Använd i första hand en fast telefon och minimera mobilanvändningen.

Om mobiltelefon måste användas:
  • Skicka SMS i första hand.
  • Håll samtalet så kort som möjligt.
  • Använd i första hand högtalarfunktionen och håll mobilen så långt från kroppen som möjligt. 
  • Använd i andra hand hands-free med sladd, helst med luftslang.
  • Använd inte bluetooth då denna teknik kan innebära ständig strålningsexponering vid örat.
  • Ha alltid WiFi-funktionerna avstängda.
  • Köp enklaste möjliga mobil till barn och ungdomar. Undvik ”smartphones”.
  • Råd barn och ungdomar att hålla mobilen avstängd då den inte aktivt används.
  • Använd aldrig mobilen i tåg, tunnelbana, buss och bil eftersom strålningen blir betydligt högre.
  • Visa hänsyn och håll avstånd till andra när du använder mobilen. Känsliga personer kan bli påverkade på tiotals meters avstånd.

Åtta myter om trådlös teknik

Dessa myter är direkt hämtade från Strålskyddsföreningen.

1. Det finns inga belägg för att strålning från mobiler, trådlösa datorer, läsplattor och WiFi är skadlig.

Fakta:
Det finns omfattande belägg för att mikrovågsstrålningen från trådlös teknik är skadlig. Bland annat har forskningen visat att mobilanvändning ökar risken för hjärntumör samt att långtidsexponering för mikrovågsstrålning ökar risken för cancer och olika symtom (sömnsvårigheter, huvudvärk, försämrat minne, hjärtproblem och yrsel) samt kan försämra fertiliteten.

2. All trådlös teknik följer gällande gränsvärden som är satta med stor säkerhetsmarginal till påvisade effekter.

Fakta:
Gällande gränsvärden är föråldrade, skyhöga och mer anpassade efter mobilindustrins och den militära industrins behov än vad vi människor och andra levande varelser tål. Gränsvärdet skyddar endast mot omedelbara uppvärmningseffekter av 6 minuters exponering och saknar skydd mot dygnetruntexponering under längre tid. Gränsvärdet skyddar inte mot några som helst långtidseffekter och utesluter uttryckligen cancer.

3. Strålningen från mobilmaster och trådlösa datanätverk är mycket låg.

Fakta:
Strålningen är endast låg om det jämförs med ett högt gränsvärde (se myt 2). Det är som att påstå att en låneränta på 50% är låg bara för att den jämförs med en ränta på 500%. Upprepad forskning och människors erfarenheter visar att strålningen från i stort sett all trådlös teknik är skadlig vid nivåer som kan vara hundratusen till en miljon gånger lägre.

4. Forskarna är överens om att strålningen är ofarlig.

Fakta:
Ett växande antal forskare, experter och läkare är av uppfattningen att strålningen innebär många hälsorisker, bland annat cancer och hjärnskador. Det är en begränsad klick experter och forskare, som i stort sett alla har finansiella bindningar till mobil-, el- eller den militära industrin, som hävdar ofarligheten. På samma sätt som tobaksindustrin och kemikalieindustrin, har mobilindustrin knutit lojala forskare till sig som för ut industrins argument. Denna begränsade grupp experter har fått stort inflytande och dominerar de flesta expertutredningar, såväl i Sverige som hos EU och WHO.

5. Strålsäkerhetsmyndigheten skyddar oss mot alla skadliga effekter av strålningen.

Fakta:
Historien visar att när stora ekonomiska intressen är inblandade tar det oftast lång tid innan myndigheter agerar och inför striktare regler. Det finns många exempel då myndigheterna haft fel om risker med olika produkter och ämnen. I stället har det varit insatta individer, kritiska forskare och olika frivilligorganisationer som först pekat på riskerna.

6. Vi kan lita på WHO som säger att strålningen inte är farlig!

Fakta:
WHO:s arbete med strålningsfrågan har under många år finansierats av mobilindustrin. Arbetet har letts av personer med kända finansiella bindningar till mobil-, el- och militärindustrin. WHO:s expertgrupper domineras liksom svenska Strålsäkerhetsmyndighetens av individer som också har finansiella bindningar till industrin. WHO har under åren fått mycket kraftig kritik för det alltför nära samarbetet med de industrier vars ekonomi påverkas av WHO:s hälsoriskbedömningar.

7. Vi har haft radio- och TV-master i över 50 år som sänder liknande strålning med ännu högre effekt utan att hälsorisker observerats.

Fakta:
Strålning från mobiltelefoni, trådlöst internet och mobilmaster dominerar i dag kraftigt över strålningen från radio/TV-master. Mätningar från bland annat Schweiz visar att radio/TV står för cirka 10% och mobilmaster, mobiler och trådlösa telefoner (DECT) står för mellan 80-90% av den strålning som vi sammanlagt utsätts för. Radio/TV-master är dessutom inte ofarliga. Upprepad forskning visar förhöjd risk för cancer och sömnsvårigheter i närområdet.

8. Det finns ingen anledning till att förbjuda eller avråda barn att använda mobiler eller trådlös teknik.

Fakta:
I stort sett alla miljö- och hälsomyndigheter över hela världen är överens om att barn och foster är särskilt känsliga för olika miljöfaktorer. Det finns kritiska perioder under utvecklingen då mikrovågsstrålningen permanent kan skada exempelvis hjärnans utveckling. Nervsystemet fortsätter att utvecklas genom hela tonåren. Barns huvuden absorberar mer strålning och de har snabbare cellomvandlingshastighet. Ett barn eller en tonåring som använder mobiltelefon löper högre risk för hjärntumör jämfört med en vuxen.


Källor: 
Bioinitiative 2012
Europarådets direktiv 2011, avsnitt 5 och 8

onsdag 2 juli 2014

Plastbantning och plastmärkningsguide

Vi plastbantar hemma hos oss. Det har vi redan gjort i flera år, men plast finns ju överallt. Att plastbanta betyder att vi försöker använda andra material än plast hemma och undviker att köpa produkter som är gjorda av plast eller innehåller mycket plast. Orsaken är att vi vill undvika de kemikalier som följer med plasten och som kan ställa till med bekymmer för vår hälsa, men också för vår miljö. 


Undvik plast i hemmet i allmänhet och i köket i synnerhet!

Vad är plast?

Livsmedelsverkets beskrivning av plast är att plastmaterial oftast består av en så kallad polymer samt olika tillsatser. En polymer är uppbyggd av en lång kedja av likadana molekyler, monomerer, till exempel eten, vinylklorid eller styren. Tillsatserna, till exempel mjukgörare, stabilisatorer, antistatmedel och färgämnen, används för att påverka plastens egenskaper. Tillsatser används också i plasten för att underlätta vid själva framställningen. Eftersom nästan all plast är tillverkad av fossil olja är det viktigt att lämna dem till återvinning för att spara energi och råvaror.

Några kemikalier man vill undvika

Bisfenol A (BPA) är till exempel en fettlöslig och östrogenhärmande substans som finns på insidan av konservburkar, PET-flaskor för läsk och andra drycker och i många plastföremål som ska tåla värme, till exempel nappflaskor och lunchlådor.

Studier har visat att Bisfenol A kan innebära en påverkan på beteende, reproduktion och hjärnans utveckling samt även risk för hjärt- och kärlsjukdomar, fetma, diabetes och cancer. 

En annan studie visar att exponering för BPA ökar risken för förträngningar i blodkärlen, vilket kan leda till en hjärtattack.



Ftalater är vanliga plastmjukgörare som också är hormonstörande och som kan ge upphov till bland annat astma och allergi.

En studie av spädbarn i Värmland visar att ftalater från PVC-golv tas upp i kroppen enligt Karlstads universitet. Studien visar att barnen kan få i sig mjukgörande ämnen genom födan, men också via inandning och genom huden.


Melamin används bland annat för att göra plaster hårdare. Porslin gjort av melamin har blivit populärt bland barnfamiljer eftersom det är hållbart och inte går sönder. Men ny forskning visar att melamin läcker ut ur melaminporslin vid höga temperaturer. Om du till exempel äter en varm soppa i melaminporslin får du i dig nästan sju gånger mer melamin än om du äter ur keramiskt porslin. Även sura livsmedel gör att melamin läcker ut i maten eller drycken. 

Enligt forskarna har tidigare studier påvisat en ökad risk för njursten hos såväl vuxna som barn vid intag av melamin. I studier på djur har man funnit en ökad risk för njursten, njurskada och cancer. 

Vid provtagningar har det även påträffats för höga halter av formaldehyd i melaminporslin. Formaldehyd är cancerframkallade och kan ge allergier.

Byt till bättre material!

Textilier av naturmaterial

Vi handlar till exempel nu för tiden bara kläder gjorda av naturmaterial såsom ekologisk bomull, ylle, linne, siden, hampa och viskos. Resårer och sådant kan förstås bestå av gummi eller sånt, men det som ligger mot huden ska definitivt vara av naturmaterial.


Jag har också alltid med mig en eller flera tygkassar i min handväska för att slippa köpa plastpåsar i butiken. Detta gäller alla butiker! Och skulle jag ha för få tygkassar med mig, så väljer jag en papperspåse framom en påse i plast. Tygkassar är lätta att sy själv av gammalt tyg eller så brukar man kunna hitta i hantverks- eller ekobutiken för en billig peng om man inte vill sy själv.

Glas och rostfritt i städskrubben och badrummet

Det är lite knepigt med flaskor med schampo, balsam, flytande handtvätt, städmedel och sådant. Men man kan köpa i bulk och bara fylla på sin gamla flaska; i Finland har vi Ole Hyvä. Sen kan man ju göra sin egen fasta tvål, eller köpa i ekobutiken, förstås. Om man dessutom använder en fast schampotvål slipper man ju plastflaskorna där också.

Jag köper ju oftast egna ekostädningsråvaror (i pappers förpackningar eller glasflaskor) och lagar egna ekologiska städmedel. Matsoda, citronsyra och tvättnötter och liknande förvarar jag i glasburkar. Men åt diskmedel och ättika använder jag faktiskt sprayflaskor av plast, helt enkelt för att de annars lätt kan falla sönder då det blir halt och golven är av klinkers. Jag har dock sökt sprayflaskor i rostfritt, men inte hittat ännu. Så tips emottages med tacksamhet!

Rostfritt, gjutjärn, glas och keramik i köket

Det är svårt att helt undvika plast men till matvaror kan du enkelt byta till en matlåda i stål eller glas istället för plast, matrester kan du förvara i glasburkar och saft eller liknande kan du förvara i glasflaskor eller termosar.

Om du värmer plast ger de ofta ifrån sig mera kemikalier än om de används kalla. Detta är värt att tänka på om man värmer barnens mjölk eller välling i plastflaska. Mikrovågsugn är ett big no-no med tanke på strålningen, men det går faktiskt ganska snabbt att värma i vattenbad och förstås köpa sig en flaska i rostfritt stål.
 
Min systerdotter dricker till exempel sitt vatten ur en flaska av rostfritt stål (typ Pura eller Kleen Kanteen) och den är jättebra! Den hemmagjorda ekologiska barnmaten fryses in i begagnade glasburkar, tinas i varmvattenbad och serveras i vanliga keramiska tallrikar.

När det gäller stekspadar och sånt använder vi sådana som är i bambu, trä eller rostfritt stål. Likaså serveringskärlen är i bambu, trä, rostfritt stål, glas eller porslin och vi äter enbart av keramiska tallrikar.

Så köket är stället där jag tycker det är allra viktigast att undvika plast. Gamla Tupperware ligger längst inne i skåpen hemma hos oss och används aldrig mera. (Kan inte bestämma mig för om jag ska sälja på loppis, skänka bort dem eller slänga dem och låta dem bli energi...) Istället använder jag glas- och porslinsskålar till att försvara mat i. Några av dem har faktiskt plastlock, men jag tröstar mig med att de i alla fall inte vidrör maten. 

Många av mina glaskärl är värmebeständiga, så det är bara att ta dem från kylskåpet och ställa direkt i ugnen om man vill värma matrester. Särskilt feta produkter som nötsmör, oljor och andra fetter bör förpackas i glasburkar för att inte fettet ska lösa upp farliga plaster som då vandrar över till livsmedlet .Jag återvänder också mycket glasburkar - billigt, snyggt och praktiskt. I dem förvarar jag allt från torkad svamp och örter till smoothies och matrester.

Kastrullerna är i glas, rostfritt stål eller emalj och stekpannor i gjutjärn (så får man lite extra järn i maten = jättebra). Det finns också stekpannor i keramik och rostfritt stål, men vi har inte testat dylika. Teflonpannan (av plast!) åkte ut för många år sen och den kommer aldrig in igen. 

Sen ska man inte sätta plaster i frysen heller om de inte har en fryssäker etikett. Frystemperaturer kan göra så att plaster försämras och börjar läcka kemikalier i maten när du tar fram den för att tinas. Även då kan glasburkar fungera riktigt bra för mat.

Begagnad elektronik

Elektronik är ett kapitel där det är jättesvårt att komma undan plasterna! Visste du att en TV, telefon, dator eller liknande borde vädras i ett skilt rum/ute i 48 timmar innan du tar in den i hemmet. Det är främst på grund av flamskyddsmedlen som står som ett osynligt moln kring apparaterna, och dem andas vi in eller tar in genom huden när vi rör vid dem. Köper man begagnat slipper man tack och lov en del av kemikalierna, men helt och hållet går knappast idag längre.

Sen kan jag väl även nämna att mikrovågsugn använder vi aldrig, aldrig, aldrig för mat! Den bor i kontoret och används bara för att värma vetedynan till kvällen.

Ekologiska leksaker

Nu har vi tyvärr inga barn ännu. Men jag har en systerdotter och alla hennes leksaker är i naturmaterial såsom naturgummi, ekologiska textilier eller trä. Hennes mamma är noga med att alla mjukisdjur åker i tvättmaskin en gång innan leksaken introduceras till dottern. Leksaker i plast är en riktig styggelse. Om du är förälder eller jobbar med barn kan jag varmt rekommendera denna bok: Den onda badankan.

Bli medveten konsument!

Plast är något jag tror att alla vill undvika när man inser vilken miljö- och hälsobov den faktiskt är. Men det är kanske lite svårt att gå från 0-100. Så då kan det kan vara lönt att sätta sig in i vilka plaster vi har att göra med i plastdjungeln.

Det är svårt att med blotta ögat avgöra vilken plasttyp ett materialet består av, men med hjälp av plastsymbolerna kan vi lättare välja bort de farligaste plasterna. Tyvärr finns det inget krav inom EU att märka plastmaterial, vilket gör att väldigt många förpackningar saknar dessa symboler.

Kom dock ihåg: Använd aldrig plastförpackningar till annat än det de är avsedda för! En flaska vatten ska till exempel återvinnas i en pantstation, inte användas som saftflaska på picknick. Samma sak gäller glassburkar som inte ska återanvändas som matlådor och definitivt inte upphettas i mikro då det finns risk att plastmaterialet går över i maten. Var extra noga med plast som hettas upp eller kommer i kontakt med varm mat! Om fler konsumenter är uppmärksamma, ifrågasätter och ställer frågor om de farliga plasterna är det möjligt att få bort dem från marknaden.

Några enkla steg:
  1. Förvara i kärl av glas, keramik eller rostfritt stål.
  2. Värm mat i kärl av glas eller keramik i ugn eller på spisplatta.
  3. Undvik att äta mat från konservburkar.
  4. Köp kläder och textilier i naturmaterial, helst ekologiska.
  5. Undvik plastföremål med symbolerna 1, 3, 6 och 7 som innehåller ämnen som inte är bra för hälsa och miljö.
Jag brukar köpa mina vattenflaskor av märken som Pura eller Kleen Kanteen från Ekosoppi i Vasa. Glaskärl och kastruller i rostfritt stål och gjutjärn hittar man i de flesta livsmedelsbutiker. 
Det finns även olika webbutiker där man kan hitta dessa märken och även en massa andra plastfria och mysiga alternativ:
  • Lapland Eco Store 
    • bestick i bambu
    • tallrikar och skålar i bambufiber
    • matlådor och sugrör i glas
    • leksaker i naturgummi
    • rostfria bestick, mått och kärl
  • Rekolek
    • lådor i glas och rostfritt
    • nappflaskor i glas
  • Medveten mini
    • bambu-matset
    • lådor i glas och rostfritt

Plastmärkningsguide för att undvika värstingarna

Plastmärkningsguiden hjälper dig att sortera ut de allra sämsta plasterna från ditt hem i allmänhet och från ditt kök i synnerhet. De "bästa" plastsorterna är 2, 5 och eventuellt PLA Majs Flaskor. (PLA = polylactide, är en majs-baserad kåda tillverkad av NatureWorks.) Försök åtminstone att undvika plastprodukter med siffrorna 1, 3, 6 och 7 som innehåller ämnen som inte är bra för hälsa och miljö.



1: PET - Polyetentereftalat
PET, polyeteneterftalat, används ofta i returflaskor och är slitstark och tålig.

Används huvudsakligen:
  • i olika flaskor för drycker
  • i behållare för flytande livsmedel
  • i mikro- och ugnsförpackningar
  • i förpackningar till munvatten, jordnötssmör, dressing, oljor och grönsaker
  • i kläder, men kallas då polyester
Det finns en risk för läckage av hormonstörande ftalater. En ny studie visade att vatten i PET-flaskor hade högre halter av hormonstörande ämnen än vatten i glasflaskor. Vid tillverkningen finns även cancerrisk.

Riskbedömning: Mellanlåg risk.



2: PE-HD - Polyetylen med hög densitet
Det finns inga kända miljörisker med den här typen av plast, polyetylen, men man ska undvika att hetta upp den. Den är kraftigare och tätare än vanlig polyetylen (nr 4). Polyetenplast med hög densitet är kraftigare och styvare än polyetenplast med låg densitet.
Används huvudsakligen i förpackningar för:
  • oljor och fett
  • mjölk, yoghurt, smör
  • juice
  • flingor
  • blekmedel, diskmedel, rengöringsmedel
  • schampo
  • skärp, shoppingväskor
  • motorolja
Riskbedömning: Låg risk om den inte upphettas.


3: PVC - Polyvinylklorid
Undvik helst produkter av PVC, polyvinylklorid. Materialet i sig är hårt, därför tillsätts mjukgörare i form av ftalater som kan utgöra en stor andel av plastens totala vikt. Ftalater läcker till omgivningen under produktens hela livstid. De är hormonpåverkande, stör fortplantningen och det finns även studier som påvisar risk för barnallergier. PVC innehåller även klor som kan frisätta farliga gifter vid upphettning. Importerade PVC-plaster kan även innehålla bly som används som stabiliseringsmedel.

Används huvudsakligen i förpackningar för:
  • kött
  • frukt, grönsaker 
  • vattenflaskor och andra drycker
  • fönsterputs, rengöringsmedel
  • schampo
  • matolja
  • medicinsk utrustning
  • ytterväggar, fönster och rörledningar
Riskbedömning: Undvik så långt det är möjligt. Välj PVC-film utan mjukgörare.


4: PE-LD - Polyetylen med låg densitet
Den här typen av polyetylen-plast, som vanliga plastpåsar är tillverkade av, innebär inga kända miljörisker, men man ska inte hetta upp den. Polyetenplast med låg densitet är mjukare än polyetenplast med hög densitet.

Används huvudsakligen i förpackningar för:
  • shoppingväskor, plastpåsar
  • klämflaskor för livsmedel
  • bröd
  • fryst mat
  • kläder
  • möbler och mattor
Riskbedömning: Låg om den inte upphettas.


5: PP - Polypropen
Polypropylen innebär inga kända miljörisker. Plasten är vanlig i förpackningar som ska tåla att bli varma eftersom polypropen tål höga temperaturer..

Används huvudsakligen i förpackningar för:
  • färdigmat som värms i mikrovågsugn
  • brödförpackningar
  • yoghurtbehållare
  • sirapsflaskor, ketchupflaskor
  • sugrör
  • medicinflaskor
  • burkar och mikrovågsförpackningar
Riskbedömning: Låg


6: PS - Polystyren
Undvik helst polystyren. Det är en ganska hård plast som tillverkas av etylbensen och det finns vissa uppgifter som tyder på att polystyren kan läcka till livsmedel.

Används huvudsakligen i förpackningar för:
  • leksaker
  • köksmaskiner
  • datorer
  • yoghurtburkar
  • i engångsserviser
  • yoghurtförpackningar
  • engångsburkar för sallader och liknande
  • i cellplast, exempelvis i köttråg i mataffären
Den används i ”uppblåst” expanderad form, som cellplast eller frigolit, i förpackningar för kött- och charkuterivaror. Tidigare har cellplast blåsts upp med hjälp av olika ozonnedbrytande ämnen. Cellplast kan vara impregnerad med bromerade flamskyddsmedel.

Riskbedömning: Undvik så långt det är möjligt.




7: O* Diverse plast
Övriga plaster har hamnat under siffran 7. Här finns det omdiskuterade bisfenol 7, polykarbonat samt ABS-plaster och polyamid. Undvik helst produkter som är märkta med 7, framförallt produkter som används för mat.

Används huvudsakligen i förpackningar för:
  • CD-fodral och DVD-skivor
  • nappflaskor
  • matlådor
  • köksredskap såsom stekspadar, slevar, pastaredskap och vispar
  • vatten-, läsk- och sportflaskor
  • solglasögon
  • iPod
  • datorer
  • skyltar
  • displayer
Siffran 7 finns bland annat på:
  • Polykarbonat är en mycket stöt- och slagtålig, hård och glasklar plast. Den används ofta till produkter som behöver vara hållbara, genomskinliga eller tåla hög värme och är vanlig i exempelvis tillbringare. 
    • Polykarbonat innehåller det hormonpåverkande ämnet bisfenol A. I EU förbud av bisfenol A i nappflaskor.
  • Polyamid används ofta i olika köksredskap, till exempel svarta stekspadar och slevar som ska tåla temperaturer upp emot 200°C. 
    • Nylon är en annan polyamidplast.
  • ABS-plast är också vanligt i hushållsredskap samt telefoner, instrumentpaneler och dammsugare. 
  • OBS! I gruppen finns också bioplaster som inte förknippas med risker.
Riskbedömning: Undvik så långt som möjligt.


Källa: http://www.sund.nu och Sveriges Natur nr 1/11, ett temanummer om kemikalier.

söndag 8 juni 2014

Granskottsirap mot hosta

Detta är en del i Morotslivs serie om vilda växter och deras användning.

Nu har vi juni och det är just nu som är den bästa tiden att plocka örter och växter. Och det är just nu som granskotten har skjutit fram och de är ännu mjuka och fina.  

Granskotten är ypperliga att göra en effektiv hostsirap på, så se till att du gör tillräckligt stor sats så ni klarar er hela vintern sen!

Granskottssirap smakar som rena godiset och passar dessutom utmärkt på plättar (glutenfria sådana förstås).

Ikväll när vi var till källan efter mera dricksvatten fyllde jag mina fickor med granskott. Jag får bege mig en kväll till och ta med glasburkar eller en ordentlig påse så jag får lite större mängd.

Tänk på att inte ta för mycket från en enda gran, utan sprid ut ta lite grann av många granar istället! Sen behöver du lika mycket indiansocker, ekologiskt råsocker eller honung som granskott.


Så här gör du en egen granskottssirap:
  1. Plocka granskott som är ungefär en fingernagels storlek.
  2. Varva skotten med indiansocker eller honung i en glasburk, vartannat lager skott, vartannat honung så du har ungefär lika stor mängd av vardera ingrediens.
  3. Skruva på locket och ställ burken i ett fönster som vetter mot väst eller öst.
  4. Låt stå i 3-4 veckor. Skaka och vänd på burken varje dag.
  5. När skotten tappat färgen och sockret smält är sirapen klar.
  6. Sila av och häll på mörk glasflaska.

Sirapen håller i drygt ett år och ska förvaras i kylskåp.


Det går också att göra hostsirap genom att ersätta granskotten med tallskott, färsk timjan eller färsk gul lök. Tallskotten ska då inte vara längre än ett pekfinger.

måndag 2 juni 2014

Gör en egen tinktur

Detta är del 2 i Morotslivs serie om vilda växter och deras användning.

Nu kommer juni och det är just nu, före midsommaren, som är den bästa tiden att plocka örter och växter.

Du kan använda dem färska, torkade eller låta dem dra i olja eller sprit för att komma åt olika önskade effekter.

Nu ska vi bekanta oss närmare med tinkturer. Många olika tinkturer är bra både som naturläkemedel och för hudvård.

Så här gör du en egen tinktur:
  1. Fyll en tredjedels glasburk med torkad, mortlad ört.
  2. Fyll burken med okryddat brännvin eller vodka (35-40 %-igt) och sätt på locket.
  3. Låt stå i rumstemperatur i 3-4 veckor. Du kan behöva fylla på med sprit efter några dagar, eftersom örterna suger åt sig.
  4. Skaka burken försiktigt varje dag. 
  5. Sila av den genom ett nylonfilter eller lakanstyg. Pressa ur spriten ur örterna ordentligt.
  6. Häll upp på mörk glasflaska. Håller i princip i oändlighet. 
Bra örter till tinktur
  • Blodrotstinktur fungerar utvärtes sammandragande och dämpar blödningar och får sår att snabbt ta ihop. Växten kallas därför ibland "blodstilla".
  • Vänderotstinktur har traditionellt använts vid lindrig oro och mot tillfälliga insomningsbesvär och sägs vara kramplösande, motverka depression och öka koncentrations- och prestationsförmågan.
  • Maskrostinktur från rot (och blad) är bra vid dålig matsmältning och förstoppning. Maskrosen är också känd för att avgifta levern och inom örtmedicin används tinktur för att läka ut gulsot och andra störningar som påverkar levern och/eller gallblåsan.
  • Echinaceatinktur är ett traditionellt växtbaserat naturläkemedel som används för lindring av symptom vid förkylning.
Du kan också tillsätta tinktur i salvor för att komma åt de vattenlösliga ämnena.

Glycerintinktur

Man kan också göra tinktur med glycerin istället för sprit så den blir mindre uttorkande på huden. 
Glycerintinktur används enbart utvärtes. Blanda 7 delar glycerin med 3 delar vatten och använd blandningen på samma sätt som spriten. Håller i 3-4 år. 

Bra ört till glycerintinktur är vallört som bland annat hjälper benbrott och ärr att läka eller åtminstone få dem att synas mindre och bli mindre känsliga för beröring. Om du blandar ut tinkturen och gör ett ansiktsvatten kan den hjälpa grov och slapp hy att bli slätare och mer elastisk.

Förvaring
Tinkturer behöver alltså inte konserveras - det gör spriten redan vid 20 % alkoholstyrka. De ska förvaras i slutna kärl så att alkoholen inte avdunstar samt skyddade mot ljus (särskilt direkt sol). Ställer du dem i kylskåp under 15° håller de sig i åratal. 

Garvämnen hör till de beståndsdelar som först börjar brytas ner. Tänk på att doftande tinkturer måste få stå några veckor och mogna ihop.

Som invärtes medicin tas tinkturer droppvis, en vanlig dosering är 15-20 droppar 3 gånger om dagen, naturligtvis mycket varierande med hur stark tinkturen är och vad den är gjord på. "Droppar" ger snabb medicinsk effekt men är framför allt bekväma t. ex. vid resor. Vill man inte ha i sig alkoholen droppar man tinkturen i het vätska så att alkoholen (och en del flyktiga doftämnen) har dunstat bort när drycken är sval.

Av gamla tiders tinkturer har särskilt aptitstimulerande magdroppar som malörtstinktur överlevt som snaps eller essens. 

Echinaceatinktur

OBS! Tänk på vara försiktig i användningen av tinkturer! De är väldigt koncentrerade så man får i sig mycket av växtämnena.

söndag 1 juni 2014

Gör en egen örtolja

Detta är en del 1 Morotslivs serie om vilda växter och deras användning.

Nu kommer juni och det är just nu, före midsommaren, som är den bästa tiden att plocka örter och växter.

Du kan använda dem färska, torkade eller låta dem dra i olja eller sprit för att komma åt olika önskade effekter.

Nu ska vi bekanta oss närmare med örtolja. Många olika örtoljor är bra både i mat och för hudvård.

Så här gör du egen örtolja:

  1. Fyll en halv glasburk med hackade eller klippta, färska örter.
  2. Fyll sen hela glasburken med ekologisk oliv- eller rapsolja som håller länge utan att härskna. 
  3. Sätt på locket och ställ burken i ett fönster som vetter mot väst eller öst. 
  4. Låt stå i två veckor och skaka om varje dag. 
  5. Sila sen av örterna genom ett nylonfilter. Pressa ur all olja.
  6. Häll upp oljan i en mörk glasflaska. 

Örtoljan står sig i cirka 2 år. För att förlänga hållbarheten kan du tillsätta 1 % E-vitamin, det vill säga 1 ml/dl örtolja.

I örtoljan kan du smälta ner bivax så får du en salva.
Här finns recept och instruktioner för att göra ringblomssalva.

Ringblommor plockas senare på hösten.

Bra örter till örtolja


Medicinalblommor såsom ringblomma, nässla, arnika och johannesört är tacksamma och lätta att dra ut i olja. De oljorna är mycket användbara som hudvårdsmedel. Använd dina örtoljor såhär:
  • Ringblomsolja är fuktgivande, lugnande, blodstillande, lätt sammandragande, inflammationshämmande, antiseptisk och granulationsfrämjande. 
    • Sår, såsom hudsprickor, nare, såriga bröstvårtor och även svårläkta och kroniska sår som liggsår och bensår, läker snabbare och utan ärrbildning. 
    • Oljan lugnar också irriterad hud som insektsbett, röda stjärtar och känslig hy och mindre hudskador. 
    • Den används på brännskador, frostskador och i eksempreparat - förbluffande effektiv på psoriasis och torra, kliande eksem. 
    • Den tar ner svullnader i varbölder, bulor och blåmärken, minskar hemorrojder och är bra mot fotsvamp. 
    • Ringblomsolja sägs också ge ett visst solskydd och ger bättre färg vid solning. Någon färg på huden ger den inte.
  • Brännässelolja är lindrande på eksem och allergiska utslag samt kan användas i ansiktsmasker, krämer, och salvor.
  • Arnikaoljan är antiseptisk, inflammationshämmande och granulationsbefrämjande. 
    • Den snabbar på läkning av sår, särskilt variga och inflammerade. Oljan är också klådstillande och smärtstillande och därför bra på insektsbett. 
    • Den lämpar sig också för värmande och lokalt smärtstillande massage på ansträngda och skadade muskler, sträckningar, senbristningar samt på alla slags blodutgjutningar som blåmärken, svullnader, slag- och stötskador. 
    • Också bra som badolja.
    • OBS! Vara försiktig med arnikapreparat, särskilt på skadad hud. De aktiva ämnena har också giftverkan och kan orsaka blåsbildning, inflammation och till och med vävnadsdöd; de tränger särskilt lätt igenom sårytor. Använd inte oljan ren utan använd den som råvara i salva eller kräm eller späd den med vegetabilisk olja. Känsliga personer kan få eksem av arnika och vid långvarigt bruk kan även mindre känsliga drabbas.
  • Johannesörtsolja är en av de verksammaste såroljorna för sammanlimmande av färska sår. 
    • Alla beredningar av johannesört är inflammationshämmande och lindrande på sår och hudirritationer. 
    • Oljan kan användas till sårbaddning, salva och i omslag på skärsår, skavsår, svårläkta sår, blodfyllda blåsor, blåmärken och hemorrojder. Den lär också vara bra på psoriasis. Många hudsjukdomar som reagerar positivt på sol kan behandlas framgångsrikt med johannesörtsolja, såsom revorm och eksem. 
    • Oljan har använts mycket på solsveda och andra brännskador och ska vara särskilt bra vid skållning. 
    • Omslag ska lindra smärta av bältros (3 ggr/dag) och mjukar sedan också upp och läker blåsorna (5 gånger/dag). Oljan har också använts i omslag på hårda tumörer. 
    • Inom indisk ayurvedamedicin ska den kunna hjälpa vid behandling av hudcancer. 
    • Bra för känslig och lättirriterad hud och på infekterade finnar. Förr var johannesörtsolja ett vanligt liniment för giktbrutna lemmar, nervsmärtor, ryggont och reumatiska smärtor. Ofta löste man också kamfer i oljan eller blandade den med kamfersprit. 
    • Massage med varm johannesörtsolja kan vara mycket rogivande; massera eller lägg som omslag på hårda och sammandragna muskler, sendrag, nervinflammationer, ischias och ryggskott - oljan ökar genomblödningen i musklerna så att de värms och slappnar av. 
    • Icke uppvärmd olja används också vid sträckningar och på kramp och dragningar och på muskler som känns "för korta", och sägs då kyla och smärtlindra så effektivt att den kan ersätta is om den läggs på inom två dygn. Vid stötskador kyler man snabbt i en halvtimme och lägger på omslag med oljan i två dygn; bytes varannan timme. Johannesörtsolja används också i lokal massage för mag- och tarmbesvär och vid menstruationsstörningar, t. ex. när blödningarna är oregelbundna eller smärtsamma. 
    • Kan användas som värmande badolja, särskilt bra om huden är irriterad.
    • OBS! Oljan ska inte användas i solsken eftersom den är fotosensibiliserande - kan ge rodnad, inflammation, utslag, missfärgningar. Däremot är den bra att ta på efteråt för att lindra och läka solsveda. 
Starkt doftande kryddörter såsom citronmeliss, isop, pepparmynta, timjan och salvia dras också ut snabbt. Barr från gran, tall och en är också tacksamma och enkla att göra oljor av. Blomdofter av ros, jasmin, lavendel och kamomill tar längre tid och är därför lite svårare. Oljan måste vara rimligt motståndskraftig mot härskning. Det går även att göra oljeutdrag av fuktigare växtdelar såsom morot och ingefära. Oljan måste vara stabil och metoden ska helst vara kall och långsam. Efter ett par veckor har vatten dragits ut och lagt sig på botten. Eller så kan man riva och torka dem först innan man sätter dem i olja.

Många av dessa oljor passar utmärkt i matlagning som salladsolja och i marinader.

Använd torra örter

Se till att örterna inte är våta när du ska laga din olja. Det ska helst inte ha regnat under det senaste dygnet. Våta örter och örter med högt vätskeinnehåll kan ge mögel i örtoljan och då måste man slänga den. Blommor och blad ska plockas vid torrt väder och få halvtorka. Stora och grova växtdelar klipps eller hackas i mindre, antingen före torkningen eller strax innan de läggs i oljan.

Örtolja till matlagning

Du kan också hacka örter och sätta i isfack, hälla på olja och frysa in för att använda i matlagning senare när vintern kommer.

lördag 31 maj 2014

Miljösmarta och hormonfria preventivmetoder

Många hälso- och miljömedvetna kvinnor och män undrar över hormonfria preventivmedel. Så här kommer nu en lista över preventivmetoder som varken innehåller eller släpper ut hormonstörande ämnen som skadar djur, natur eller människor.

1-4 första är sådana där man följer med sina fertila och infertila faser.
5-8 är skydd man kan använda vid samlag under fertila fasen. 
9-12 är däremot inte bra för alla, men jag tog ändå med dem eftersom de ju är hormonfria.


  1. Billingsmetoden, naturlig familjeplanering
  2. Temperaturbaserad fertilitetsdator, basaltemperatur 
  3. Urinbaserad fertilitetsdator, urinprov
  4. Ovulations/fertilitetsmikroskop, salivtest
  5. Slidpessar (silikon) + pessargel med mjölksyra
  6. Cervixpessar (silikon) + pessargel med mjölksyra
  7. Kvinnlig kondom (plast eller latex)
  8. Kondom för män (plast eller latex)
  9. Kopparspiral
  10. LAM vid amning
  11. Kvinnlig sterilisering
  12. Vasektomi = manlig sterilisering
Men innan vi går in på dessa metoder ska vi först ta oss en snabb titt på menscykeln.

Menscykeln

Kvinnan är endast fertil under det dygn då ägglossningen sker och ägglossning sker endast en gång under varje menscykel och dagen för ägglossning kan variera från månad till månad. I tillägg kan mannens spermier överleva mellan tre till fem dygn i kroppen. En kvinna kan alltså bli gravid under maximalt sex dygn per menscykel.

I hjärnan bildas hormoner som stimulerar äggstockarna att bilda äggblåsor. Flera äggblåsor påbörjar en mognadsprocess varje menscykel, men det är oftast bara ett som mognar till ett färdigt ägg. Varje kvinna har fler ägganlag än antal barn en hon skulle hinna föda under sin livstid. 

Befruktningen sker i äggledaren. Ägget vandrar sen ner mot livmodern under knappt en vecka där det sen fäster i livmoderväggen. Hur många dagar som kvinnan är fruktsam är individuellt, till viss del beroende på ålder, tidigare användning av p-piller och antal graviditeter. Finns inte rätt sekret finns ingen möjlighet till befruktning annat än på konstgjord väg.

Gulekroppen, som är en rest i äggstocken där ägget suttit, bildar hormoner som har till uppgift att hålla kvar slemhinnan i livmodern tills det befruktade ägget har fått ordentligt fäste. Om ingen befruktning skett är gulekroppens livslängd 11-16 dagar, vilket innebär att kvinnan får mens 11-16 dagar efter ägglossning.


1. Billingsmetoden

Billingsmetoden har funnits sedan 1950-talet och är en naturlig familjeplaneringsmetod som bygger på många år av forskning och vetenskapliga undersökningar och baseras på sekretobservationer vilket gör att metoden inte kräver regelbundna cykler utan går att använda i livets alla skeden. Metoden ger kunskap om vilka dagar i menscykeln kvinnan är fruktsam och kan användas till att undvika eller uppnå en graviditet.  Billingsmetoden går att använda även om menscykeln inte är regelbunden. Enligt en studie som WHO genomfört var pearl index 2,8 vilket motsvarar en säkerhet på 97,2 %.

Genom att studera livmoderhalssekretet går det att fastställa vilka dagar som är fertila. Livmoderhalssekretet växlar mellan fyra olika konsistenser under menscykeln och man kan kontrollera konsistensen mellan två fingrar och avgöra när ägglossningen sker och därmed vilka dagar som är fertila respektive infertila.

Under infertila dagar är man naturligt skyddad och kan inte bli gravid. Man är endast fertil under det dygn då ägglossningen sker, men mannens spermier överleva mellan tre till fem dygn i kroppen. Därmed kan alltså en kvinna bli gravid under cirka sex dygn per menscykel. Billingsmetoden räknar även in tre säkerhetsdagar efter ägglossningsdagen där man måste avstå från samlag.

Läs av dina flytningar

Kunskapen om menscykelns olika skeden och sekretets/flytningarnas innebörd kan användas för att undvika eller uppnå en graviditet. 

I livmoderhalskanalen finns håligheter som av hormoner och till viss del nervpåverkan stimuleras till att bilda olika typer av slem/sekret. Under slutet av mensen dominerar ett sekret som är tjockt, trögflytande och ogenomträngligt för spermier. Detta sekretet stannar som en ”propp” i livmoderhals-kanalen och fungerar som en naturlig barriär. Under dessa dagar är befruktning inte möjlig. 

När ägget växer i äggstocken produceras det sekret som har till uppgift att hålla spermierna vid liv, leda spermierna på rätt väg till ägget och sortera ut defekta spermier.

Ett och ett halvt dygn före ägglossning bildas det sekret som har till uppgift att "låsa upp" för eventuella väntande spermier så att dessa ska kunna simma vidare till ägget. Detta sekret upplever kvinnan som en extremt våt, tråddragande och hal flytning (ser ut som äggvita). Chansen till befruktning är störst den här dagen. Dagen efter är en torr dag och detta abrupta avslut av flytningen är indikation för att ägglossning har skett dagen före. Efter ägglossning bildas igen tjockt och ogenomträngligt sekret som varken syns eller känns.

Andra typer av flytningar kan förekomma under en menscykel, men de kommer då ifrån slidan, är inte tråddragande och upplevs som strävare. En del kvinnor upplever också andra tecken på ägglossning såsom skiftande sinnesstämning, spända och ömma bröst, smärta eller ömhet i nedre delen av buken eller en liten blödning, vilket har naturliga biologiska och fysiologiska förklaringar.




2. Temperaturbaserad p-dator

En temperaturbaserad p-dator mäter basaltemperaturen i kroppen för att avgöra vilka få dagar man är fertil. Under infertila dagar behövs inget kompletterande skydd eftersom man då är naturligt skyddad. Under fertila dagar kan man avstå från samlag alternativt använda kompletterande skydd såsom kondom eller pessar. P-datorerna Pearly och Lady-Comp har ett kliniskt testat Pearl index på 0,7 vilket motsvarar en säkerhet på 99,3 %.

Baby comp, Lady comp och Pearly
Under menscykeln varierar hormonnivåerna i kroppen vilket påverkar vilotemperaturen i kroppen, den så kallade basaltemperaturen. Basaltemperaturen följer en unik kurva för varje kvinna och temperaturen höjs bland annat i samband med ägglossning med upp till 0,5 grader Celsius. Före ägglossning befinner man sig i den så kallade låga fasen och efter ägglossning förblir kroppstemperaturen förhöjd under ytterligare en tid fram till nästa menstruation, vilket sammanfattar den höga fasen.

Genom mätning av basaltemperaturen kan temperaturkurvan kartläggas och därmed vilka dagar som är fertila. En temperaturbaserad p-dator lär sig användarens temperaturkurva och jämför denna med vetenskapliga riktlinjer samt tidigare sparade exempelcykler. Genom ett utvärderingsprogram kan sedan användaren få en tillförlitlig individuell prognos över sin fertilitet det kommande dygnet.

Temperaturbaserade p-datorer innebär en engångskostnad. Pearly rör sig kring 345 € och Lady-comp 495 €. Eventuellt kan batteribyte behövas efter något år. De löpande kostnaderna är låga eller obefintliga vilket gör att en temperaturbaserad p-dator blir billigt i längden.

Temperaturbaserade p-datorer kan du köpa till exempel på Lady-comp.fi i Finland och Naturafemme i Sverige.

Billigare: I praktiken kan du också själv följa basaltemperaturen med hjälp av en febertermometer och föra logg över dina mätningar.

3. Urinbaserad p-dator
Persona p-dator

En urinbaserad p-dator mäter hormonhalten i morgonurin för att avgöra under vilka dagar man är fertil. Under fertila dagar används kompletterande skydd såsom kondom eller pessar. Under infertila dagar behövs inget kompletterande skydd då man är naturligt skyddad. Den urinbaserade p-datorn Persona har ett kliniskt testat Pearl index på 4 vilket motsvarar en säkerhet på 96 %.

Under menscykeln varierar hormonnivåerna i kroppen. Genom att mäta förändringarna i hormonnivåerna (ofta luteiniserande hormon (LH) och östrogen) under månaden kan ägglossningen bestämmas.

Kostnaden för en urinbaserad p-dator är dels själva engångskostnaden för datorn samt teststickor varje månad. Inköpskostnaden rör sig kring cirka 80-100 € för själva p-datorn. Teststickor för urinet är en löpande kostnad som tillkommer. 

Clearblue finns att köpa på Innergy i Finland och på apoteket i Sverige. OBS! Persona finns inte längre att köpa på den nordiska marknaden, men kan kan köpas från utländska webbshoppar. Teststickor går fortfarande att köpa i både Finland och Sverige. 

http://www.persona.info/se

Billigare: Du kan också bara köpa teststickorna och själv föra logg över din cykel och dina resultat.

4. Ovulationsmikroskop, salivtest

Fertilitetsmikroskop
Ovulationsmikroskop eller fertilitetsmikroskop fungerar genom att mäta så kallad ”salivary ferning” som gör det möjligt att förutsäga ägglossning med 98% noggrannhet. 

Under ägglossningen ökar halten östrogen, vilket gör saliven saltare. Man kan se hur saliv kristalliseras när den torkar med hjälp av ett mikroskop. Om saliven är saltare, så torkar den i ett ormbunksmönster. Du kan se detta de 3-4 dagarna innan ägglossningen upp till ett par dagar efter. När du inte är fertil, torkar saliven i ostrukturerade plättar.

Lägg en droppe saliv på mikroskopet direkt då du vaknat på morgonen. Testa med hjälp av en sublingual salivprov, det vill säga färsk saliv från under tungan. Undvik att äta, dricka, röka, eller borsta tänderna före testet. Låt provet torka i ungefär fem minuter. Tryck på LED-ljusknappen och fokusera genom att vrida okularet i mikroskopet. Om du har ägglossning eller på väg att ägglossning kan kristall-liknande mönster ses. 

Kostnaden för ett ovulationsmikroskop en engångskostnad kring cirka 20 € + frakt. Dessa kan man köpa från utländska webbshoppar eller Apoteket i Sverige.


5. Slidpessar

Slidpessaret sitter fastklämt i slidan med främre kanten under blygdbenet och bakre kanten mot den bakre slidväggen, så att livmodertappen täcks. Pessaret kan sättas in när som helst före samlaget. Det ska lämnas på plats minst sex timmar  efter senaste samlaget, men sitta kvar i högst 24 timmar. Man kan använda slidpessar hela tiden för ett kontinuerligt skydd om man vill, men det ska tvättas av en gång om dagen. Kan även användas som menskopp.

Slidpessar
Slidpessar som ser ut som en basker med en metallring innanför kanten. Själva “skålen” sitter placerad uppåt mot livmodertappen och “kullen” därmed nedåt. Slidpessar finns i fem storlekar och ska prövas ut hos barnmorska eller gynekolog.

Tidigare användes giftigt spermiedödande medel tillsammans med pessar, men nu används en ofarlig gel med naturliga ingredienser, bland annat mjölksyra, som är skonsam mot slidan men lika effektiv. Pessargelen sätts på när man för in pessaret. Har man sen ytterligare samlag, för man in mer gel med fingret och kontrollerar samtidigt att pessaret sitter rätt. 

Slidpessaret kostar kring 30-40€ och pessargelen kring 15€ och kan bland annat beställas här.

6. Cervixpessar

Cervixpessaret FemCap är ett pessar av silikon och är mindre än slidpessaret och sitter bara över själva livmodertappen (cervix). Det ser ut som en matroshatt, där kullen täcker livmodertappen och kanterna följer slidväggarna. På pessaret finns ett handtag som används för att plocka ur pessaret. Pessaret kan sättas in när som helst före samlaget och kan sitta i högst två dygn i taget och i minst sex timmar efter senaste samlaget. Sen tar man ut pessaret, tvättar av det. Man kan använda cervixpessar hela tiden för ett kontinuerligt skydd om man vill, utom vid mens.
Cervixpessar

Cervixpessar finns i tre storlekar och behöver inte provas ut. Liten för kvinnor som aldrig varit gravida. Mellan för kvinnor som varit gravida men fått missfall, gjort abort eller fått kejsarsnitt. Och stor för kvinnor som fött barn.

Tidigare användes giftigt spermiedödande medel tillsammans med pessar men nu används en ofarlig gel med naturliga ingredienser, bland annat mjölksyra, som är skonsam mot slidan men lika effektiv. Pessargelen sätts på när man för in pessaret. Har man sen ytterligare samlag, för man in mer gel med fingret och kontrollerar samtidigt att pessaret sitter rätt. 

FemCap kan beställas utan utprovning men det rekommenderas att prova först. Pessar är ofta kostnadsfritt eller subventionerat för kvinnor oavsett ålder, så kontakta din barnmorskemottagning och fråga vad som gäller där du bor.

Cervixpessaret kostar kring ca 70€ och pessargelen kring 15€ och kan beställas direkt från Grönabarnmorskan.


7. Kvinnlig kondom

En kvinnlig kondom är en plastkondom som förs in i slidan innan samlag och som är ett alternativ till “vanlig” kondom. Kondomen är gjord av latex eller plast som överför värme bättre än latex och ger därmed en varmare känsla.

Kvinnlig kondom
Den kvinnliga kondomen ser ut som en vanlig kondom men är mycket större och har ringar i båda ändarna. Den förs in i slidan så långt man kan där den inre ringen håller kondomen öppen. Den yttre ringen har man kvar utanför slidan. Efter samlag tar man ut och slänger kondomen.

Den kvinnliga kondomen är det enda preventivmedlet en kvinna kan använda för att effektivt hindra könssjukdomar. Den skyddar också mot graviditet. Tyvärr är den är dyrare än vanliga kondomer och inte lika lätt att få tag på.

Det finns kvinnliga kondomer av varumärken såsom Femidom och Pasante.

8. Kondom

Kondomer är det vanligaste preventivmedlet för män. Kondomer finns i latex och i plastmaterial för latexallergiker. Plastbaserade kondomer kan göras lite tunnare och leder värme bättre vilket kan ge ökad känsla, nackdelen är dock att plast inte är lika hållbart som latex och spricker lättare. Kondomen träs över erigerad penis före samlag. Den måst sedan vara på under hela samlaget för att skydda mot både oönskad graviditet och sexuellt överförbara sjukdomar.
Kondom

Kondomer är mycket säkra i skydd mot både oönskad graviditet och könssjukdomar. Detta är förutsatt att kondomen är på under hela samlaget och att den inte går sönder. Det finns risk att sexuellt överförbara sjukdomar eller graviditeter uppkommer även med kondomer om den glider av under samlaget eller spricker. Respektera bäst före-datum.

Kondomer är lätta att köpa på till exempel apotek, matvaruaffärer, småbutiker och på nätet. Kondomer är en förbrukningsvara och kan bli dyrt i längden.


9. Kopparspiral
Kopparspiral placeras i livmodern och innehåller inga hormoner som en hormonspiral. Kopparspiralen är gjord av plast med en liten koppartråd runt. En kopparspiral skyddar mot graviditet genom att avge kopparjoner. De stör miljön i livmodern så att spermierna inte fungerar som de ska och ett ägg inte kan fastna. Skyddet mot graviditet är högt eftersom du inte behöver komma ihåg ditt preventivmedel varje dag.

Kopparspiral
Kopparspiralen måste sättas in och tas ut av en gynekolog eller barnmorska och ska bytas vart femte år. En kopparspiral kan sättas in när som helst under menscykeln. Mens och menssmärtor försvinner inte med kopparspiral. Mensen kan däremot bli rikligare och mer långvarig och menssmärtorna kan öka. Men olika kvinnor reagerar väldigt olika på att ha en kopparspiral. Det kan göra lite ont när man sätter in spiralen och det finns en liten risk att den kan stötas ut. 

10. LAM-metoden

Man har väldigt länge vetat att amning skyddar mot graviditet, men först senare års forskning har visat vad som är viktigt för att det ska vara en säker metod. Det är en av världens vanligaste preventivmetoder och kallas för LAM-metoden eller amningsmetoden. L står för Laktation, det vill säga “mjölkavsöndring”, A står för Amenorré , det vill säga “ingen mens” och M står för “metoden”.

Ägglossning sker inte under den tid man inte har mens och ammar och därför kan man heller inte bli gravid.
Metoden är enbart säker de första sex månaderna efter födseln och kvinnan ska amma helt, det vill säga att man ammar varje måltid för barnet. Mensen får heller inte ha återkommit. OBS! När mensen väl kommer så har man haft ägglossning cirka två veckor innan. Teoretiskt sett kan man alltså bli gravid innan man får sin första mens.

LAM-metoden skyddar förstås inte mot könssjukdomar, men den är biverkningsfri, enkel och gratis metod som påverkar varken barn eller amning.

11. Kvinnlig sterilisering

Kvinnlig sterilisering utförs så att antingen klipps äggledarna av eller så täpps de till. Det finns flera olika metoder för hur detta utförs, men oftast så används endast lokalbedövning och man går in via slidan eller använder titthålskirurgi via buken och man får gå hem samma dag. Steriliseringen påverkar inte hormonproduktion eller sexlust. Man tar heller inte bort något så äggledare, livmoder med mera är kvar.

Sterilisering är en mycket säker, men faktiskt inte hundraprocentigt säker metod. Sterilisering skyddar inte mot könssjukdomar. Man kan få vissa problem direkt efter operationen. De flesta kvinnor har ont ett tag efteråt och det finns viss risk för infektion. 

Ta kontakt med din läkare som skriver remiss till den klinik som utför steriliseringen. Du kan också ta kontakt med privata kliniker.

Man ska bara sterilisera sig om man är väldigt övertygad om att man antingen inte vill ha fler barn. Om man ångrar sig innebär det för kvinnor att de kan också genomgå en re-operation, där man syr ihop äggledarna eller tar bort blockeringen. De kan också genomgå provrörsbefruktning. Trots att man praktiskt sett kan återfå fruktsamheten kan varken män eller kvinnor räkna med att kunna få barn efter en sterilisering och re-operation.

12. Manlig sterilisering, vasektomi

Manlig sterilisering kallas även vasektomi och görs med lokalbedövning. Man gör ett litet snitt i övre delen av pungen (precis under penisroten), drar ut sädesledarna och klipper av dem. Sen syr man med ett stygn. Man kan också göra två hål utan skalpell, som läker ihop av sig själv. Manlig sterilisering innebär bara att man klipper bort tillförseln av spermierna och inte sperman. Detta gör att man fortfarande får utlösning och “sperma” men sperman innehåller inga spermier. 

Sterilisering är en mycket säker, men faktiskt inte hundraprocentigt säker metod. Sterilisering skyddar inte mot könssjukdomar. Efter utförd vasektomi måste man ha 10-20 utlösningar och efter en tid göra ett spermaprov. Detta eftersom man har spermier kvar första tiden. Vasektomi påverkar inte potensen, hormonproduktionen eller sexlusten.

Man kan få vissa problem direkt efter operationen. För männen så blir pungen lite svullen, öm och man kan få tillfälliga blåmärken av ingreppet.

Ta kontakt med din läkare som skriver remiss till den klinik som utför steriliseringen. Du kan också ta kontakt med privata kliniker.

Man ska bara sterilisera sig om man är väldigt övertygad om att man antingen inte vill ha fler barn. Om man ångrar sig innebär det för männen att man syr ihop sädesledarna igen, men det brukar inte kunna ske med gott resultat. Det är också svårare ju äldre man är då många bildar antikroppar mot sina egna spermier. Ett alternativ få känner till, är att man kan frysa in spermier innan man steriliserar sig. Man tar då ut spermier direkt från pungen som man sedan eventuellt kan använda vid provrörsbefruktning. Trots att man praktiskt sett kan återfå fruktsamheten kan varken män eller kvinnor räkna med att kunna få barn efter en sterilisering och re-operation.

Om du vill fördjupa dig i hormonfria och miljövänliga metoder för att förhindra graviditet (eller bli gravid) så kan jag varmt rekommendera denna bok: