02 februari, 2016

Från frö till vetegrässhot i fyra enkla steg

Ni har kanske hört om hur otroligt bra vetegrässhottar är för kroppen? Men hur får man tag på vetegräsjuice? Det finns förstås pulver man kan köpa, men de är inte fullt lika bra.

Det enklaste och billigaste är att odla själv. Och det gör man enkelt hemma i köket, i uterummet eller i växthuset. Nu när det blir ljusare längre och längre varje dag kan man snart börja odla eget vetegräs utan extra belysningslampor enkom för odling.


1. Groddning

Köp hela ekologiska vetegryn i din ekobutik eller på nätet.
Se till att de är hela, obehandlade och oupphettade, annars blir det inget gräs.

Skölj

Du behöver cirka 5 dl vetegryn för en bricka på 40 x 40 cm. Beroende på brickans storlek kan du anpassa mängden så att du får ett tunt lager frön på botten. Skölj grynen i rent, svalt vatten med hjälp av en sil.

Blötlägg och grodda

  1. Sätt grynen i en 2 liters skål. 
  2. Häll på 1,5 liter rent (gärna filtrerat) svalt vatten så det täcker fröna ordentligt.
  3. Sätt på ett lock eller en tallrik och låt fröna dra i vattnet över natten eller ca 10 timmar. 
  4. Byt vatten och blötlägg 10 timmar till.
  5. Byt vatten igen och blötlägg en tredje gång i 10 timmar (eller skölj dem var sjätte timme och häll bort vattnet, istället för att blötlägga).
  6. Mot slutet kan du se små svansar på fröna. Blötläggningen sätter igång groddningsprocessen.


2. Sådd

Skaffa ett odlingsfat enkom för att så i. Lägg oblekt hushållspapper i botten så inte rötterna växer genom hålen i botten. Fyll med ca 4 cm ekojord.


  1. Sprid ut vetegroddarna i ett jämnt lager, men inte så de ligger ovanpå varandra.
  2. Platta till genom att klappa/trycka försiktigt och vattna.
  3. Bred över en fuktig dagstidning.
  4. Håll groddarna fuktiga och låt dem inte torka ut. Speciellt viktigt i början att de inte torkar ut.
  5. Ta bort tidningspappret efter några dagar och fortsätt vattna dagligen.
  6. Låt dem stå ljust, men inte i direkt solljus.


3. Skörd

Vänta tills stråna växt så höga att de delat sig. Det skjuter ett strå till fram ur det första. Då vet man att gräset är klart att skördas. Det brukar ta cirka 10 dagar och vara kring 15 cm högt.

Klipp

Klipp gräset med en sax ganska nära jorden, strax ovanför rötterna. Samla gräset i en skål.

Förvara

Du kan sila bort vattnet och förvara det i kylskåp upp till en vecka i lufttät burk eller skål med lock. Det blir lite sämre med tiden, så ju färskare gräs du juicar desto bättre.

Fortsätt vattna bädden med rötterna och låt en ny skörd växa upp. Skörda på samma sätt som första gången. Ibland får man också en tredje skörd, men den är inte lite söt och god som den första.

Efteråt kan man slänga rotmattan i komposten. Gör sen om hela processen.

Flera odlingar samtidigt

Det lönar sig att ha flera odlingsomgångar i farten hela tiden. Det går åt ganska mycket vetegräs för en shot. Efter ett tag hittar du en bra tajming för din egen "vetegräscykel".

Vetegräs är väldigt vackert med sin klara gröna färg och ger en fräsch känsla i köket eller var du nu väljer att odla det.

Tips! Om ditt vetegräs börjar mögla behöver du se till att luften cirkulerar bättre. Flytta gräset eller använd en fläkt. Är det bara lite mögel närmast rötterna, så kan man klippa en bit ovanför och ännu använda gräset.



4. Juice

Skölj vetegräset med rent vatten så du får bort eventuella jordrester eller skräp. Eftersom allt är ekologiskt behövs ingen grundligare rengöring än så.

Välj kvarn

Peta ner vetegräset i din kvarn/juicemaskin. Det finns både automatiska och manuella kvarnar, men kolla när du köper kvarn att den är anpassad för vetegräs och blad. Annars kan det stocka och förstöra juicemaskinen. Köttkvarnar brukar också fixa jobbet. Har du ingen sån heller kan du också köra gräset i en blender med lite vatten och sila av genom en duk eller en finmaskig sil.

Drick

Häll upp i ett snapsglas och drick varje dag. Mera än så behöver du inte för att känna av effekterna. Vetegräsjuice luktar nyklippt gräs och smakar lakrits. Det kan smaka lite konstigt till en början med efter några dagar börjar det smaka jättegott!



Ett filmklipp publicerat av @morotsliv





Läs också: 12 orsaker att shotta vetegräs
Read More »

01 februari, 2016

Rabatt på startkultur i februari

Som ni säkert redan vet är jag en stor fan av fermenterade drycker! Jag älskar kombucha som är underbart god och läskande och är också mycket förtjust i både mjölk- och vattenkefir, hemmalagad yoghurt, ost och så vidare. 

Om man vill göra egna fermenterade drycker eller livsmedel hemma behöver man ha en startkultur. Jag har fått väldigt många frågor på varifrån man kan få tag i startkultur. Det är ju enkelt om man känner någon som redan har kultur, eftersom de växer och förökar sig hela tiden. Men man kan också köpa enkelt på nätet.

Jag har därför inlett ett samarbete med Cibus Naturalis. Nu kan du besöka nätbutiken Cibus Naturalis och köpa startkulturer till rabatterat pris med koden Nytt Morotsliv. Där hittar du startkulturer åt kefir, yoghurt, surdeg, kombucha, ost, bönor och grönsaker.


Få rabatt på startkultur under februari månad

När du handlar hos Cibus Naturalis under februari månad kan du skriva koden Nytt Morotsliv i meddelandefältet vid betalningen.

Rabatten gäller bara startkulturer! På Cibus Naturalis hittar du också utrustning och annat du kan behöva när du vill börja fermentera själv till normalpris.

OBS! Du som beställer kommer att betala fullt pris vid inköp, men när de tar emot din beställning betalas rabatten tillbaka till dig!

Om du bor i Finland
  • Rabatten är 10 % upp till 50 € uppköp.
  • Rabatten är 15 % över 50 € uppköp.
Det är viktigt att du som beställer från Finland använder EU-sidan! Någon extra fraktkostnad tillkommer inte då.

Beställ härifrån! Ange rabattkoden Nytt Morotsliv.

Om du bor i Sverige
  • Rabatten är 10 % upp till 450 SEK uppköp.
  • Rabatten är 15 % över 450 SEK uppköp.
Det är också viktigt att du som beställer från Sverige använder den svenska sidan. Någon extra fraktkostnad tillkommer inte då.

Beställ härifrån! Ange rabattkoden Nytt Morotsliv.

Lycka till!

Kom ihåg att man kan ha flera olika kulturer (kefir, surdeg, kombucha och så vidare) i samma rum så länge det är minst en meter mellan de olika kulturerna. Detta så att bakterier inte av misstag delas mellan de olika glasburkarna och kan försvaga kulturen.

Läs mera om kombucha

Läs mera om kefir


Read More »

31 januari, 2016

Släng behån för fastare och friskare bröst

Släpp tuttarna fria och låt dem dansa och följa med kroppens rörelser! Det gäller alla underbara bröst i alla tänkbara former och storlekar. Men kan man faktiskt gå runt utan behå? Är det inte lite väl mycket hippiefaktor? Och får man inte hängbröst då? Så KAN man väl ändå inte göra?! Tabu, tabu, tabu... Jodå, det kan man visst!


Jag hade länge komplex för mina bröst. Mycket på grund av att jag blev mobbad under högstadietiden för min platta uppenbarelse. Bröstimplantat stod länge högt på önskelistan, men det blev aldrig av. Idag är jag så tacksam för det, eftersom problemet ju inte var brösten, utan min dåliga självkänsla. Idag är jag mycket säkrare på mig själv och har lärt mig älska min kropp som den är. 

Jag var så glad när jag kunde köpa min första behå. Jag har under alla år använt behå främst för att ge mera form åt brösten, eftersom jag fortfarande har ganska små bröst. Men det senaste året har jag börjar använda behå mindre och mindre och nu har jag inte använt behå på 4 månader. Det känns så himla befriande! Men inte nog med att det är befriande - det är hälsosamt också!

Professor Jean-Denis Rouillon på Besançon CHU gjorde en studie under 15 år med 330 kvinnor. Han kom till den slutsatsen att det medicinskt, fysiologiskt och anatomiskt inte finns några fördelar med att använda behå. Tvärtom!

Behå försvagar brösten

Många tror att brösten mår bättre i en behå, men det är helt enkelt inte så. Det finns faktiskt ingen medicinsk forskning gjord som skulle påvisa fördelar med att använda behå. Tvärtom.

Cirka 80 % av alla kvinnor väljer dessutom en för liten behå för att de tror att brösten då ska få mera stöd och inte bli hängiga med tiden. Men bröst behöver lika mycket stöd som vår näsa och våra öron behöver det. Inget med andra ord. Behå kan däremot göra brösten mera hängiga. Om du till exempel sätter armen i mitella så blir muskulaturen svagare med tiden. Detsamma gäller muskulaturen och vävnaden i och omkring brösten när du sätter dem i en behå.

Kvinnor med bröstimplantat varken behöver eller borde använda behå efter läkningsperioden, eftersom behåar tydligen kan deformera inplanterade bröst.

Behå ger ömhet

Efter en lång dag i behå kan man känna att brösten ömmar när man klär av sig. Likaså kan man ha röda, värkande märken efter axelband och byglar. Lyssna på din kropp! Smärtan kan komma från begränsad cirkulation eller från ansamling av toxiner. Bröstmassage kan hjälpa till att få bort värken snabbare.

Lösningen är att skippa behån eller åtminstone skaffa sig en mindre åtsittande behå. Många kvinnor upptäcker också att huvudvärk, axel- och nackvärk blir bättre när de slutar med behå.

Men kvinnor har väl alltid haft behå?

Nehepp, ser du, behån har bara funnits i cirka 80 år. Före det hade vi korsetter och på 1920-talet uppfanns Fladder-behån som var designat att platta till brösten. Ännu för bara några årtionden sedan sades gördlar vara nödvändiga för att "hålla organen på plats". Märkligt uttalande som kan jämföras med dagens påstående om att behån ska hålla brösten på plats.

Bygel-behån har kommit och gått under de senaste 80 åren och push-up-behån fick sitt uppsving på 90-talet. Den har både bygel och vaddering för att ge mera klyfta mellan brösten. Idag finns det en uppsjö av behåmodeller såsom balconette, push-up, T-shirt-behå, minimizer, full cup, half cup, utan bygel, med bygel, strapless, formade, sport-behå och så vidare.


Släng behån

Vi har ligament i våra bröst som ska hålla dem uppe. När vi stöder upp dem i behå blir dessa slappare och brösten börjar hänga mera. Men de kan tränas upp igen! Till och med som den har jättemeloner kan se tydliga resultat.

Det kan ta ett tag i början då det känns konstigt och obekvämt när man slutat använda behå. En del kan också uppleva ömhet eller smärta i brösten de första dagarna. Det gäller främst kvinnor med större bröst. Ge brösten tid att anpassa sig. Efter en tid uppskattar man känslan av frihet.

Träning utan behå

Även när man tränar är det mera fördelaktigt att skippa behån. En del kvinnor kan förvisso faktiskt ha fördel av att använda sport-behå om den form av sport de utövar gör att brösten slänger omkring på ett sådant sätt att det blir smärtsamt och de kan skadas. Men man borde i så fall inte välja så väldigt tajta sport-behån, för då ger man inte bröstens vävnad en chans att bli starkare. 

Många kvinnor upplever faktiskt att de inte behöver sport-behå när det varit utan behå i några månader - inte ens vid löpning. Men det kan ibland ta ett tag innan brösten är "upptränade" så att du kan träna utan behå.

Men nipplorna då?

När man skippar behån kommer följaktligen bröstvårtorna att synas genom blusen och att ha folk stirrande på ens bröstvårtor är ju inte så trevligt. Men det finns några enkla tips. 
  1. Genom att ha ett extra linne innanför blusen syns inte bröstvårtorna lika lätt. Så fort man har fler lager än ett så försvinner de tydligaste tecknen på fria bröstvårtor ganska snabbt. 
  2. Sen kan man också ha en bralette, som är ett mellanting mellan ett linne och en behå. Liknar en behå, men sitter mycket mjukare på kroppen.
  3. Det finns också klänningar och toppar som har en ficka eller en tunn vaddering på brösten. De gömmer bröstvårtorna, men trycker inte åt och bromsar lymfaflödet.
  4. Det finns "plåster" och kirurgiskt tejp man kan tejpa på bröstvårtorna, men de kan irritera huden om de används ofta. 
  5. Det finns också behån av silikon i plast som man klistrar på brösten. Dessutom värmer de brösten och gör dem svettiga. Inte så jättebra alternativ med andra ord.
  6. Och ibland kommer det tillfällen då man helt enkelt vill ha en vanlig behå. Välj då en bekväm, bygelfri behå av naturmaterial som inte klämmer åt.
Amma

Många upplever att brösten ändrar form efter amning. En del tycker det är jobbigt, medan andra upplever att brösten gjort sitt jobb och är vackrare än tidigare. Amma helst ditt barn i två år, men åtminstone så länge barnet önskar för dess egen hälsas skull och för ett starkt immunförsvar. Också de egna brösten mår bättre att ammandet, eftersom vävnaden förändras och blir mera resistent mot bröstcancer.

Andning

När man skippar behån får man genast större lungkapacitet och bättre andningsmönster, syresättning och avgiftning via utandningsluften. Det är också gynnsamt för en balanserad hormonnivå och sänker stressrelaterade åkommor.


Brösthälsa

En studie gjord av Singer and Grismaijer, visade att kvinnor som bar åtsittande behå mera än 12 timmar om dagen fick en förhöjd bröstcancerrisk. Och kvinnor som bar behå 24 timmar i dygnet hade 125 gånger större risk för att utveckla bröstcancer jämfört med dem som inte använde behå alls. De beskriver sina teorier i boken Dressed to Kill.

Fibrocystiska bröst

En del kvinnor upplever att studsträning på liten trampolin utan behå har hjälpt dem bli fria från fibrocystisk sjukdom (godartade knutor i brösten) samt mindre svullnad och ömhet i brösten på grund av menscykeln. 

Fibrocystiska cystor är tecken på höga östrogennivåer och toxisk "buildup" i brösten. För mycket östrogen ökar också risken för bröstcancer. Genom att skippa behån och smörja in sig med naturlig progesteronkräm kan man få mindre bekymmer inom några månader.

Medicinska studier kopplar närvaron av fibrocystiska cystor i brösten med högre andel bröstcancer. Eftersom många kvinnor blir av med de godartade cystorna när de sluta använda behå, så minskar naturligtvis samtidigt risken för bröstcancer.

Ömmande bröst före mens

Vid för höga nivåer östrogen får man mera svullna, ömmande bröst före mens. Detta kan också vara sammanhängande med ökad risk för bröstcancer. Genom att skippa behån minska östrogenansamlingen i brösten. Om man dessutom använder sig av naturlig progesteronkräm mellan ägglossning och mens minskar bröstömheten och även risken för PMS och ovariska cystor (PCOS).

Bröstcancer

Idag är bröstcancer den nästvanligaste formen av cancer som dödar kvinnor. Huruvida behå orsakar cancer eller inte är man lite oense om. Vissa studier påvisar samband, medan andra inte gör det. Det tog 30 år att acceptera sambandet mellan tobak och lungcancer och det finns de som tror att vi får vänta lika länge innan sambandet mellan behå och bröstcancer är accepterat. (Tack och lov är inte behåar lika beroendeframkallande som cigaretter.)

Heta bröst

Cancerknölar är varmare än annan vävnad i bröstet. Man tror därför att värme kan vara bidragande för cancertillväxten och därför borde man undvika behåar, speciellt vadderade sådana. Våra kroppar har ett fantastisk system för att hålla olika kroppsdelar i optimal temperatur, men om vi bråkar med detta kan det få följder. Vi vet till exempel också att testiklar som är för varma ger färre friska spermier, lägre testosteronnivåer samt högre östrogennivåer. 


Kemikalieskurkarna

Så klart är inte behån ensam skurk här. Det finns många faktorer som spelar roll när det gäller bröstcancer och det kan vara smart att försöka minimera vad man kan. Vi har idag en uppsjö av plaster, kemikalier och gifter omkring oss. Vi smörjer in oss med hemska solskyddskrämer och hudkrämer och sprayar på oss parfymer och andra vätskor som ställer till det för vår hormonbalans. 

Många av de hormonstörande kemikalierna är xenoöstrogener, kemikalier som liknar östrogener och som lurar kroppen att ta hand om dem som om de vore kroppens egna. Östrogener är hormoner som säger åt saker och ting att växa! Många av dessa skadliga kemikalier är fettlösliga och lagras i fettvävnad. Bröst består till stor del av fett, som du kanske vet.
 men motarbetas av bland annat spänd bh och metallbyglar. I motsats till blodet som pumpas runt av hjärtat så har lymfan ingen pump. Istället behöver vi röra på oss minst 30 minuter varje dag, torrborsta och massera för att lymfan ska flöda bra. När du tränar utan behå hjälper du även lymfaflödet extra mycket i brösten.

En orsak till att kvinnor som använder behå får högre risk att utveckla bröstcancer är att behån, speciellt bygelbehån, kan bromsa lymfaflödet så att det blir svårare för kroppen att föra bort toxiner och slaggämnen ur kroppen.

Vi har också individuellt väldigt olika kapacitet att göra oss av med gifterna. Man har sett kvinnor som gör sig av med dessa fettlösliga gifter upp till 500 gånger effektivare än andra kvinnor! 

Livsstilen avgörande

Kombinera nu allt detta med en mera näringsfattig kost, skräpmat, tillsatsämnen och bekämpningsmedel i maten och du har en riktigt otäck cocktail. De gör dessutom reningsprocessen trögare.

Allt som belastar oss med gifter och som allt bromsar vår nattliga reningsprocess ökar därför risken för bröstcancer. Epigenetik handlar om att vår livsstil påverkar vilka gener som aktiveras och vilka som får fortsätta vara inaktiva. Så nej, våra gener får det inte lätt och har vi otur kan bröstcancergenerna slås på. 

Idag vet vi att 95 % av all cancer beror på livsstil (omgivande miljö, motion, mat, kosmetika och kemikalier). Så även om man bär på bröstcancergenen (vilket ytterst få gör) betyder det inte så mycket om man har en ogynnsam livsstil. Man uppskattar att endast 12 % av bröstcancerfallen beror på bröstcancergenen.


Ta hand om dina bröst!
  • Undvik att använda behå - speciellt åtsittande behå i konstmaterial med byglar
  • Träna helst utan behå
  • Massera brösten om de är ömma
  • Rör på dig varje dag och torrborsta kroppen för att hålla igång lymfflödet
  • Använd vid behov en naturlig progesteronkräm för att hålla god hormonbalans
  • Ät bra mat utan tillsatsämnen och bekämpningsmedel
  • Boosta kroppen med kosttillskott som hjälper immunsystemet och reningsprocessen
  • Undvik åtsittande kläder och behå som bromsar lymfflödet
  • Undvik att andas in luft med kemikalier, mögel eller andra ämnen som stör hälsan
  • Undvik att hygienprodukter med hormonstörande kemikalier
  • Undvik att mata din hud med kosmetika som innehåller hormonstörande kemikalier
  • Undvik läkemedel om det är möjligt

Read More »

27 januari, 2016

4 orsaker varför du behöver kosttillskott

Läkemedel är populära om vi blir sjuka, men verkligen inget att leka med. Sedan år 2000 har medicinska läkemedel orsakat fler dödsfall än båda världskrigen tillsammans + alla terroristdåd. Kosttillskott har inga dödsiffror och har hjälpt otaliga. Ändå får läkare bara lära sig om läkemedel och knappt något alls om kost och kosttillskott. Hur blev det så här snedvridet?

Ibland när jag lyfter fram fördelar med kosttillskott, möts jag av såna som skakar på huvudet och säger att allt vi behöver finns i maten. "Kosttillskott görs bara för att någon ska tjäna pengar", säger de. "Det kan inte vara bra att äta så många piller som du gör. Ät riktig mat istället!" Jag är säkert inte ensam om att mötas av dessa ord.

Visst, visst. Kosttillskottsproducenterna vill också tjäna pengar. Men vem gör inte det? Det gör också du och jag! Alla ska vi tjäna pengar på något. Skillnaden, som jag ser den, är att de tjänar pengar på att hjälpa människor må bättre och bli friska på ett ovanligt tryggt sätt!

Det kan inte vara bra att äta piller? Bra eller dåligt, om jag kan undvika sjukdomar och läkemedel som ger oönskade biverkningar genom att istället äta trygga kosttillskott är det fantastiskt, tycker jag. Men det är klart att det finns oseriösa tillverkade som fyller sina piller med en massa socker och annat skräp också. Det gäller att välja kosttillskott av hög kvalitet.

Ät riktig mat istället? Jo då, jag äter nog mera riktig mat än de flesta skulle jag tro, även om jag inte är perfekt. Kosttillskott är inte en ursäkt för att kunna vräka i sig skräpmat. Riktig bra mat borde alla äta varje dag. Men behöver man ändå kosttillskott fast man äter bra mat?

Jag har studerat näringsterapi nu i snart 2 år och det finns så många argument för och mot att jag därför kommer att ge 4 anledning i en kort sammanfattning över varför vi egentligen behöver äta kosttillskott idag.


1. Maten innehåller mindre näring idag

Oavsett vad media och industrin påstår, så får vi inte i oss tillräckligt med näring i vår kost längre. Livsmedelsindustrin prioriterar pris och smak framom näringsinnehåll. Det finns flera undersökningar från olika länder som Amerika, England, Tyskland, Nya Zeeland och Sverige, som påvisar att vi har mindre näring i våra livsmedel idag än vad vi hade för 50 år sen.

Vi väljer snabbmat

Många har en stressig vardag och när vi blir hungriga ska det gå fort. Det betyder att vi äter ute på snabbmatsstället eller köper hel- och halvfabricerad mat i butiken. Snabba kalorier i form av bröd, frukostflingor, snacks och sånt vi kan värma med ett snabbt pling i mikron. Och livsmedelsindustrin vill tjäna pengar, så klart. Hel- och halvfabrikat ger oss energi (kalorier), men är ofta väldigt näringsfattiga. När man raffinerar mat försvinner nämligen mycket näring i processerna.

Problem uppstår när vi inte tar oss tid att välja ekologiska grönsaker, bär, frukt, ägg, fisk och kött och laga maten från grunden. Istället blir det näringsfattig snabbmat. Så även om myndigheter faktiskt rekommenderar en viss mängd grönsaker och frukt varje dag, är det få som faktiskt äter enligt dessa rekommendationer.

Vi tillför för lite näring i odlingsmarken

De av oss som undviker skräpmat och väljer bra råvaror får tyvärr också för lite näring genom kosten. Dels beror detta på att vi inte gödslar och förnyar näringsinnehållet våra odlingmarker med de 38 olika näringsämnen vi behöver, utan använder bara ett fåtal när vi gödslar. Och när det inte finns tillräckligt med näring i jorden, finns det så klart inte tillräckligt i växterna heller och vår kost blir näringsfattig. Dessutom besprutas de med gift för att hålla bort ohyra och ogräs. Ekologisk och biodynamisk odling ger däremot högre näringsinnehåll och är dessutom giftfri.


Vi ser för lite sol

Under vinterhalvåret får vi alldeles för lite sol för att ha ett tillräckligt högt D-vitaminvärde. Blodprovsundersökningar visar att vi inte har tillräckligt med D-vitamin att skydda vårt skelett, immunförsvar och andra funktioner som kräver D-vitamin. D-vitamin från kosten räcker inte, utan vi behöver solexponering så att vi själva bildar D-vitamin i huden. Dessutom tillsätts ofta syntetisk D2-vitamin i olika livsmedel, när det egentligen är D3-vitamin vi behöver.

Exponering i solen i ca 15-20 minuter per dag iklädd badbyxor eller bikini, när solen står så högt att din skugga är kortare än din verkliga längd, ger en optimal D-vitaminproduktion. Man kan också ladda genom att åka till södern en vecka i månaden (helst, men dock inte så klimatvänligt) eller investera i sollampa hemma. Men för att vara på säkra sidan rekommenderas att man också tar D3-vitamintillskott. Själv tar jag minst 100 mcg om dagen när jag är i Finland oberoende årstid.


Medicinsk geologi

Vad vi har i marken på verkar vår näringsstatus. Speciellt bristen på selen och jod är två mineraler som kan ge oss hälsoproblem.

Världens största näringsstudie kom ut 2004 och heter "The China Study" som gjordes med flera hundra miljoner kineser. Då såg man att olika geografiska delar av Kina hade olika typer av näringsstatus och hälsa. De selenrika områden hade mindre besvär än selenfattiga. Vi har också för lite selen i våra trakter.

Jodfattiga områden ger mera sköldkörtelproblem och alla har säkert märkt hur många som har fått problem med sköldkörteln idag. Det tillsatta joden i salt räcker inte till. Vi behöver äta saltvattensalger eller ta det i form av kosttillskott.

Dieter

Många bantar eller går på olika konstiga dieter, ibland under långa perioder. Att gå från skräpmatskost till en mera hälsosam kost är förstås gynnsamt, men en ensidig kost eller bantningskurer kan ställa till hormonobalanser i kroppen och rubba ämnesomsättningen och sköldkörtelns balans.

Bantningskurer kan också ge sämre näringsstatus och gör att man behöver extra kosttillskott. Det kan ta många månader att återställa näringsbalansen om man hunnit utveckla en mineral- eller fettsyrebrist.

Också om man åker utomlands och äter sämre under en period eller försöker gå ner i vikt är det extra viktigt att ta exar kosttillskott.


2. Kroppen belastas av kemikalier

Kroppen avgiftar oss hela tiden och speciellt levern jobbar hårt för att få ut gifter och slaggämnen ur kroppen. Men för att levern ska fungera behöver den näring! Den behöver aminosyror, vitaminer, mineraler, antioxidanter och fytonäringsämnen för att kunna göra sitt jobb och om vi inte får dessa i oss genom kosten blir det problem.

Kemikalierna som inte fanns för 100 år sen

Nu är det ju dessutom så att vi idag har över 100.000 kemikalier som vi inte hade i vår levnadsmiljö för 100 år sedan. Redan när vi föds har vi över 200 kemikalier i vårt blod. De kommer bland annat från plast, hudvårdsprodukter och kosmetika, tillsatser i maten, byggmaterial, miljögifter och föroreningar. 

Detta gör att levern måste jobba ännu hårdare än för 100 år sen och därför få mera näring än vad den behövde för 100 år sen.

Intag av läkemedel kräver mera näring

Vi äter läkemedel som aldrig förr, både receptfria och receptbelagda sådana. Pensionärer äter mer än dubbelt så mycket läkemedel som de gjorde för 30 år sen. Det krävs mycket resurser i kroppen för att ta om hand läkemedlen och dessutom restprodukterna. Många läkemedel skapar också näringsurlakning, eftersom de använder näringsämnen för att fungera i kroppen.

Dessa läkemedel ska rensas ut av levern och det kräver mera näring för att hjälpa kroppen ta hand om dessa. De kan också öka urinmängden eller vara vattendrivande som gör att vi kissar ut mycket näring.

Tusentals undersökningar påvisar att vi behöver äta extra kosttillskott när vi äter läkemedel!


3. Vår livsstil kräver mera näring

Stress

Vi har många stressrelaterade sjukdomar idag och i England beror de flesta sjukskrivningar på stress. Stressens biverkningar på kroppen kan motverkas med näring och näringen hjälper dessutom kroppen hantera stress. Stress urlakar näringen i kroppen. Vi använder mycket mera näring såsom C-vitamin, B-vitaminer och magnesium när vi befinner och i en stressad eller pressad situation när kroppen ska hantera stressen.

Djur tillverkar mera C-vitamin om de blir stressade. Vi har tappat den förmågan att skapa C-vitamin i stora mängder, men om vi kunde så skulle en person på 70 kg tillverka 12-15 g per dag. Vi mår bättre om vi i stressfyllda situationer tillför extra C-vitamin, B-vitaminer och magnesium.

Allergier och sämre skolresultat

Idag har vi väldigt många allergiker, både barn och vuxna. Allergier har exploderat och det beror både på vår livsstil, kemikalier i vår omgivning, felaktig kost och andra faktorer. Undersökningar påvisar dock att kosttillskott kan ge minskade allergiska reaktioner.

Flera undersökningar i England har visat att barn som får kosttillskott också ger högre IQ-värden och gör att de klarar sig bättre i skolan. Fettsyror och bra kvalitet på protein är jätteviktigt för hjärnan. Speciellt frukosten är viktig, att den inte är fylld av socker, vitt bröd, chokladmjölk och tomma kalorier.

Försvagat näringsupptag

Vi behöver tillräckligt med enzymer och saltsyra för att spjälka maten och ta hand om den näring vi äter. I hela tunntarmen finns det tarmludd som suger upp näringen ur kosten. Om vi har för lite saltsyra eller om tarmluddet är skadat kan det göra att näringen inte kan upptas som den borde. Då behöver vi först ta hand om detta.

Om vi har för lite saltsyra kan man ta saltsyratillskott i samband med måltiden och om vi behöver läka matsmältningssystemet kan vi hjälpa till genom att dricka lite aloe vera varje morgon. Ta kontakt med en näringsterapeut vid mera omfattande problem såsom IBS eller liknande.

Påverka generna med näring

Forskningen har relativt nyligen exploderat kring epigenetik. Vi hade en boom för cirka 10 år sen och vi började kartlägga våra gener. Vi har ca 20.000 gener och vi trodde först att gener styrde nästan allt. Speciellt våra sjukdomar och besvär.

Men vi vet nu att över 80% av vår hälsa faktiskt beror på vår livsstil som påverkar, alltså slår av eller på, våra gener. Man kan alltså dämpa aktiviteten hos gener som ger sjukdom och boosta gener som föder hälsa.

Generna påverkas enklast och effektivast genom att inta extra vitaminer, mineraler och fettsyror i kosttillskott och genom att göra bra livsstilsval.


4. Forskning bekräftar fördelar med kosttillskott

Det finns tusentals av välgjorda studier som påvisar att vi mår bättre när vi tar kosttillskott. Men det görs också forskning som är köpt av företag som vill smutskasta kosttillskott. Man behöver se över hur studien gjorts, vilken dosering, sammansättning och typ av näring som använts, hur länge studien pågick den, hur mätte man värdena och vilken kvalitet användes på kosttillkotten.

I Canada och USA har man gjort undersökningar som påvisar att samhället skulle spara mycket pengar på sjukvård om alla intog kosttillskott. Finns inga dokumenterade dödsfall från kosttillskott, medan otroligt många dör av läkemedlens biverkningar.

Det fungerar inte att köpa billigaste burken tillverkade av oseriösa företag, utan de behöver innehålla bra ingredienser. Välj kvalitativa kosttillskott som är effektiva och säkra!

Vilka kosttillskott bör jag ta?

Alla är vi unika och alla har vi olika näringsstatus. Besök en näringsterapeut som kan kartlägga din näringsstatus och ge dig rekommendationer för vilka tillskott som kan vara mest gynnsamma för dig.

Jag vet att ni kommer att fråga vad jag själv tar. Jag tar varje dag multiantioxidanttillskott, D3-vitamin, magnesium, Omega-3 och probiotika. Utöver detta varierar kosttillskotten beroende på mitt behov, mående och min näringsstatus.

Och hur vet man vilka kosttillskott som är bra och vilka som är dåliga då? Ja, det får bli ett annat inlägg.

En bra kost är en förutsättning, medan kosttillskott är en försäkring för en bättre hälsa!

Läs mera:
https://www.wddty.com/news/2016/01/drugs-more-lethal-than-the-two-world-wars-combined.html 
https://thatvitaminmovie.com
Näringsmedicinska Uppslagsboken, 2007, Peter Wilhelmsson

Read More »

25 januari, 2016

Skriv ner dina mål och öka chansen att lyckas

Jag ska erkänna. Jag har inte direkt haft så många mål i mitt liv. Inte sådana där genomtänkta och uttalade i alla fall. Jag har gjort saker som jag tycker om att göra och jag är inte rädd för att jobba hårt och intensivt med sånt jag företar mig.

Dessutom är jag en "ja-sägare", med svårt för att tacka nej till erbjudna uppdrag. Jag är en sån som tycker de flesta nya förslag låter lockande och väcker min entusiasm och ofta har mina arbetsinsatser här och nu tagit mig vidare till nya utmaningar och nya milstolpar. Jag har alltid liksom gått "with the flow".

Jag hade till exempel aldrig planerat att bli specialpedagog eller job coach. Inte heller hade jag trott att jag skulle bli bloggare, digital nomad eller resa land och rike runt och inspirera andra att göra nya val för sina egna liv. Mina mål har oftast varit outtalade och väldigt kortsiktiga och baserat sig väldigt mycket på vad jag brinner för här och nu.

Men kanske kunde jag bli effektivare och lyckas mera om jag verkligen satte mig ner och gjorde upp konkreta mål? Det blev därför det ett av mina nyårslöften i år. Att sätta ett par tydliga mål för mig själv och göra ordentliga planer för hur jag ska uppnå dem.

De flesta sätter inga mätbara mål

Många "flyter på" utan att sätta upp några mål, eller i alla fall utan att sätta upp några tydliga mätbara mål. Få skriver ner sina mål, för att inte tala om de som utöver detta också gör en detaljerad plan över hur de ska nå målen.


Harvardstudie visar att mål lönar sig - big time!

Men ska det nu då göra så stor skillnad på resultatet, huruvida man skriver ner sina mål eller inte? Forbes skriver om en studie gjord i Harvard där studerande fick frågan om de skrivit ner sina mål för framtiden samt om de hade gjort plan över hur de tänkt gå till väga för att uppnå dessa. Det visade sig att endast 3 % hade skrivit ner sina mål och gjort plan över hur de ska nå målen. 13 % hade mål, men hade inte skrivit ner dem och hela 84 % hade inga mål överhuvudtaget.


10 år senare intervjuades samma grupp studerande med mycket intressanta resultat. Det visade sig att de med som gjort mål men inte skrivit ner dem tjänade dubbelt så mycket som de som inte hade några mål. Och de som hade nedskriva mål med plan över genomförande tjänade i snitt 10 gånger så mycket alla de andra tillsammans. Det låter ju helt otroligt, inte sant?


Vart vill jag åka?

Teorin är att om man skriver ner sina mål så blir det lättare att lyckas. Utan mål vet du inte vart du vill. Det blir som att sätta sig i en taxi, men inte kunna säga åt chauffören vart man vill åka. Taxin kommer inte att börja rulla iväg förrän du säger vart du vill.

Hur tar jag mig dit?

Att sätta mål med tydliga planer är också viktigt. Tänk dig att du hyr en bil i en främmande stad i ett annat land och vill åka till en annan stad i ett annat land. Du sätter dig i bilen och bara börjar köra, utan karta eller GPS. Du kör på instinkt och letar skyltar och kanske hittar en massa okända städer på vägen mot ditt mål, men det är svårt att veta vilken väg som är rätt väg. Ibland kanske du råkar färdas en stund på rätt väg, men det medför oftast väldigt mycket omkringåkande och tar väldigt lång tid innan du hittar fram till din slutstation. Om du alls hittar den. Du behöver en karta för att snabbt och smidigt ta dig fram till din slutdestination.

Man kan alltså likna målet att vara din slutdestination och planen din karta.


5 steg för att lyckas

För att lyckas med sin målsättning och planering finns det 5 viktiga steg som ökar chanserna att lyckas.

1. Fundera på dina mål

Om du är osäker på var du ska börja så kan du ta hjälp från dessa förslag på frågeställningar:

  • Hur mycket vill jag tjäna i månaden?
  • Hur kan jag uppnå denna summa?
  • Hur vill jag att min kropp ska se ut?
  • Var vill jag bo? 
  • Hur ser mitt drömhem ut?
  • Vad vill jag uppnå i mina relationer?
  • Vill jag följa en viss karriärstig?
  • Vad vill jag lära mig som är nytt och kreativt?
  • Vilken slags hobby vill jag ha?
  • Vilka nya färdigheter vill jag lära mig?


2. Skriv ner dessa mål

Ta papper och penna och skriv nu ner svaren på de frågor du väljer, alltså dina mål. Var inte rädd för att sätta stora och imponerande mål.

Skriv dem i ett anteckningsblock eller på en tavla så du ser dem varje dag. Eller varför inte skriva ner dem i telefonen eller på datorn så du ser målen varje gång du använder dem?

3. Sätt tydliga mål 

"Gå ner 10 kg" är helt annat är "Gå ner 10 kg på 4 månader".
Var tydlig och gör gärna upp en tidsplan för när du vill ha uppnått målet.

4. Sätt deadline

Deadlines är tydliga och gör att det blir mera motiverande. Se till att din deadline är någorlunda realistisk, annars förbereder du för ett misslyckande. "Gå ner 10 kg på två veckor" vore ju en helt galen deadline.

Sätt inte tidsramen för löst heller, för då kan du tappa motivationen på vägen.

5. Gör trestegsplan

Skrivs ner en trestegsplan för varje mål. Det kan vara fler, men bör bestå av minst 3 punkter. Om du vill gå ner 10 kg på 4 månader kan det till exempel vara:

  • Jag ska gå till lokala gymmet 3 kvällar i veckan.
  • Jag ska äta ett halvt kilo grönsaker i hela regnbågens färger varje dag.
  • Jag äter godis bara på lördagar.
  • Jag ska dricka mineralvatten istället för läsk.

Klart! Nu har du mål, deadline och plan för hur du ska uppnå målen. Du vet din slutdestination, när du ska vara framme och har kartan i högsta hugg. Bara att starta bilen och köra! Lycka till!


Hur är det med dig? Har du gjort upp mål? Hur upplever du att de påverkar dina resultat och din livskvalitet? Eller kommer du att göra upp mål nu när du läst detta? Berätta gärna i kommentarsfältet nedan!
Read More »

14 januari, 2016

Gör egen kefir av mjölk eller vatten

Kefiren har till min stora förtjusning gått och blivit kändis. Äntligen! Visste du att yoghurt, fil och surmjölk eller filmjölk faktiskt är fermenterade produkter? Att äta fermenterad mat är otroligt bra för vår hälsa.

Men tyvärr är produkterna i butiken ofta pastöriserade, har ganska lite variation av bakteriestammar och har en massa tillsatt socker, vilket gör att de inte är så hälsosamma som de skulle kunna vara. Tacksamt nog är fermenterade livsmedel lätta att laga själv hemma.

Fermenterade drycker

Jag är en stor fan av fermenterade drycker! Jag tror till och med att en orsak till att läskindustrin har fått en sådan blomstrande framgång är delvis på grunda av att dryckerna är kolsyrade och på ett primitivt plan vet våra kroppar att sådana drycker är viktiga för vår hälsa och överlevnad. Nu råkar ju läsk vara allt annat är hälsosamt och innehåller definitivt ingen probiotika, men hjärnan "signal" fungerar ju som den ska.

Jag har egentligen tre favoriter: kombucha som var min första fermenterade dryck jag bekantade mig med och som jag fortfarande älskar mer och mer för varje dag. Rejuvelacen lärde jag mig laga sen och slutligen kefiren. Kom ihåg att man kan ha flera olika kulturer (kefir, surdeg, kombucha och så vidare) i samma rum så länge det är minst en meter mellan de olika kulturerna. Detta så att bakterier inte av misstag delas mellan de olika glasburkarna och kan försvaga kulturen.

Kombucha

Tack och lov har vi otroligt bra alternativ. Jag har tidigare skrivit om kombucha som är ett fermenterat te. Kombucha kallas ibland också Volga. För att göra egen kombuchadryck behöver man ha en SCOBY (Symbiotic Colony Of Bacteria and Yeast), eller en "kombuchabebis" som ser ut som en mjölkvit eller gulaktig "gummiplätt", att fermentera det sötade teet med. Man får en ny scoby för varje sats, så man kan fråga om man får en egen scoby av en vän som har egen kombucha eller så kan man köpa på nätet. Att göra kombucha tar ungefär två till fyra veckor.

Rejuvelac

Sen finns även rejuvelac som är en annan dryck som man gör genom att fermentera vatten med groddat vete. Det tar en knapp vecka att laga hemma och till det behövs ingen särskild startkultur.
Här beskriver jag den processen.



Vad är kefir?

Kefir är en fermenterad dryck som blir klar avsevärt mycket snabbare än kombucha. Kefir är också väldigt nyttigt och är precis som kombucha fullproppat av nyttiga bakterier som hjälper kroppen med spjälka maten och stöder tarmhälsan och immunförsvaret.

Du säkert också märkt att hyllorna i butiken fyllts med kefirprodukter på senaste tid, men de är inte lika bra som hemlagad. Kommersiell kefir görs med pulver och inte med hjälp av gryn och innehåller inte lika många mikroorganismer som den man tillverkar hemma av gryn. Dessutom är det billigare i längden att göra kefir själv.

Historia

Drycken har sitt urspung från kaukasusbergen och sägs vara hemligheten till varför kaukasier har så god hälsa vid hög ålder. De senaste hundra åren har kefir varit en populär dryck i Ryssland och andra Östeuropeiska länder. Kefirgrynen är mytomspunna och det finns ett par legender med övernaturliga inslag, men inga historiska bevis för var själva grynen kommer ifrån. Trots deras mytomspunna historia finns grynen tillgängliga för alla. Drycken är speciellt populär i öst- och nordeuropa, men har spridits runt halva jorden.

Kefir görs av mjölk eller vatten med hjälp av kefirgryn. Kefirens startkultur ser ut som ett klump av gryn och består av mjölksyrebakterier, jäst, salt, protein, lipider och socker som bakterierna äter av.


Mjölkkefir

När man pratar om kefir är det oftast mjölkkefir man menar. Kefir kan tillverkas av i stort sett alla sorters mjölk. Man kan använda animalisk mjölk av ko, get, får och kamel, helst opastöriserad om man har möjlighet. Också vegetabilisk mjölk av exempelvis kokosmjölk fungerar. Mjölkkefirgryn fermenterar mjölken till en kefirdryck som liknar yoghurt. Du kan dricka mjölkkefir eller äta den som en yoghurt, till exempel med mysli och färska bär.

Om du köper gryn så levereras de torkade och ska aktiveras i färsk mjölk. Första satsen tar cirka 3-7 dagar. Därefter kommer kerifgrynen att ge färdig kefir varje 18 till 48 timmar. Fermenteringen sker i rumstemperatur och grynen kan återanvändas i många år till att göra kefir. Kefir ska smaka lite surt och vara lätt kolsyrad.



Vattenkefir

Kefir måste inte vara gjort på mjölk. Man kan också använda vatten såsom sötat källvatten, renat eller filtrerat vatten och till och med kokosvatten. Så om du inte är en vän av mjölkprodukter kan du alltid välja vattenkefir istället. Observera att det är en annan sorts gryn än mjölkkefirens gryn. Vanligtvis har vattenkefir en lägre koncentration av mikroorganismer som är bra för magen. De är annars likvärdiga med mjölkkefir.

Vattenkefirgryn fermenterar sötat vatten eller kokosvatten till en dryck som kallas vattenkefir. Tillsätt gärna mineraldroppar i vattnet, eftersom vattenkefir trivs i näringsrikt vatten.

Om du köper gryn så levereras de torkade och ska aktiveras i sötat vatten, vilket normalt tar 3-4 dagar. Därefter kommer kefirgrynen att kunna ge färdig kefir varje 24 till 48 timmar. Två teskedar torkade gryn blir tre till fyra matskedar aktiverade gryn, som kan fermentera upp till 2 liter vattenkefir. Fermenteringen sker i rumstemperatur och grynen kan sedan återanvändas i många år.

Observera att vattenkefir redan från början innehåller många levande mikroorganismer, men det tar ett par månader för den att få sin karakteristiska smak. Kefirgryn som får mineralrikt sockervatten producerar kolsyra när grynen äter upp sockret. Det blir dock inte lika mycket kolsyra som läsk har.

Vattenkefir av mjölkkefirgryn

Mjölkkefirgryn växer till sig mycket snabbare än vattenkefirgryn. Om man gör mycket mjölkkefir och får mycket extra kefirgryn kan man använda en del av mjölkkefirgrynen för att göra vattenkefir, men observera att då slutar grynen växa till sig.

Rör ner 1/3 dl kefirgryn och 2/3 dl råsocker i 6 dl vatten och låt fermentera i 3 dagar tills smaken är bra. Du kan använda grynen till ungefär tre satser och sen kan du kompostera dem. Denna vattenkefir får också en lite annan smak än vattenkefir gjord på vattenkefirgryn.



Införskaffningar

Startkultur

Startkulturen kan du få av någon som redan har kefirgryn, eftersom de växer hela tiden. På Facebook finns en grupp där man delar med sig gratis av sina överflödiga gryn åt de som behöver.

Du kan också köpa torkade gryn, som du först aktiverar och sen gör kefir av. På Cibus Naturalis kan du köpa både mjölk- och vattenkefirgryn. Där hittar du också utrustning och annat du kan behöva när du vill börja fermentera själv. (Psst! I februari kommer ni att få en rabattkod om ni vill införskaffa egen startkultur från Cibus Naturalis, så håll utkik!)

Utrustning

Använd alltid rena glasburkar och rena handdukar. En BPA-fri plastsil är bäst, eftersom den inte skadar grynen så som en rostfri kan göra. Annan metall än rostfritt får inte användas, eftersom de kan läcka ut metall i kefiren och i värsta fall förgifta grynen. Om grynen är stora kan de plockas ut med en sked, även den av rostfritt stål. En ostduk eller kaffefilter kan också vara bra att ha för att sila vasslan.

Aktivering av nya gryn

Mjölkkefirgryn

Om man har köpt nya kefirgryn måste man först aktivera dem. Aktiveringen av mjölkkefirgryn görs genom att låta grynen ligga i en burk med 3 dl pastöriserad mjölk för att starta igång fermenteringsprocessen. Mjölken byts ut varje dag för att grynen ska ha gott om laktos att äta. (Den bortsilade mjölken kan användas till konsumtion under förutsättning att den inte luktar eller smakar obehagligt.) Upprepa mjölkbytet i 2-7 dagar tills mjölken i burken börja tjockna, lukta syrligt och ibland separera från vasslan. Vid lägre rumstemperatur kan grynen ta 2-4 veckor på sig att börja producera kefir, så ha tålamod.

Observera att under de första dagarna kan mjölken lukta jäst eller skumma lite på ytan, men inom 2-7 dagar ska mikroorganismerna ha kommit i balans. Kefiren ska då lukta syrligt med en svag doft av jäst.

Vattenkefirgryn

Om man har köpt nya kefirgryn måste man först aktivera dem. Aktiveringen av vattenkefirgryn görs genom att första lösa upp 4 msk socker i 2 dl hett vatten. Fyll sen på kallt vatten tills det blir 1 l rumstempererad (eller svalare) sockerlösning. 

Häll i de torkade vattenkefirgrynen i sockerlösningen och täck över den för att skydda mot flugor. Låt grynen ligga i lösningen tills de sväller, men max 5 dagar. Skulle de inte svälla efter 4 dagar gör om steg 1 med ny sockerlösning.

Gör drickbar kefir

Mjölkkefir
  • aktiverade mjölkkefirgryn
  • 1 liter mjölk, gärna ekologisk
  • glasburk som rymmer ca 1,5 liter
  • handduk och gummiband
  • durkslag eller sil
  • eventuellt en ostduk eller återanvändbart kaffefilter
  1. Häll den rumstempererade mjölken i en glasburk.
  2. Tillsätt kefirgrynen.
    • Om grynen har blivit stora eller ökat i antal behöver de mer än en liter mjölk. Då går det även bra att fylla kylskåpskall mjölk i behållaren. 
  3. Täck burken med en handduk och sätt en gummisnodd runt så inga flugor hittar dit.
  4. Låt stå i 24 – 48 timmar i rumstemperatur till den tjocknat. 
    • En exakt tid för hur länge grynen ska ligga i mjölken beror på egen smak, rummets temperatur och förhållandet mängd kefirgryn och mjölk. 
    • Ju längre mjölkkefiren får stå desto tjockare blir den.
    • Vid temperaturer över 30°C går det fortare. 
    • I ett svalt rum kan det ta 30-48 h för mjölken att tjockna. 
    • Låt inte kefiren stå mer än 48 timmar på grund av risken att kefirgrynen börjar svälta. Kefiren kan även få laxerande effekt. 
  5. Sila kefiren för att skilja grynen från den färdiga drycken. 
  6. Förvara den färdiga drycken i kylskåp.
  7. Börja om från punkt 1.

Mjölkkefir kan smaksättas efter att kefirgrynen har silats bort. Tillsätt färska eller torkade bär och frukt, sylt, frön eller nötter. Det går också bra att smaksätta med vanilj, kanel och andra örter och kryddor enligt egen smak.

Paus

Om man vill ta en paus lägger man grynen i vanlig mjölk och ställer i kylskåpet att vila. Men kefirgrynen mår inte bra av att stå i kylskåpet ofta och ska inte förvaras där mer än vid nödvändiga tillfällen, eftersom jäst- och bakteriekulturen kan hamna i obalans och kefirgrynen bli förstörda. Vill man inte ha mycket kefir är det bättre att minska mjölkmängden och se till att ta bort några kefirgryn varje gång de har förökat sig eller vuxit. 

Om man åker bort några veckor går det att ge färsk mjölk och ställa in i kylskåpet, men detta ska inte göras oftare än högst två gånger om året. En längre förvaring kräver att man torkar grynen. Skölj grynen noggrant med filtrerat vatten. Lägg ut dem på ett oblekt papper och låt stå 3 - 5 dagar tills de har torkat.

Rå mjölk har mycket av egna mjölksyrebakterier som kan konkurrera med kefirens. Börja med att introducera 1/4-del rå mjölk och 3/4-delar pastöriserad. När det fungerar och blir kefir kan ytterligare en 1/4-del bytas ut. Fortsätt på detta vis tills det fungerar med endast rå mjölk. Spara några gryn som matas med pastöriserad ifall de kefirgryn som är i rå mjölk konkurreras ut av mjölkens egna bakterier.

Kokoskefir

Om man vill göra egen kokoskefir kan man byta ut mjölken mot kokosmjölk. Kom ihåg att grynen äter mjölksockret, laktos, som inte finns i kokosmjölk. Så för att grynen inte ska börja svälta kan man lägga dem i vanlig mjölk och ställa i kylskåpet att vila efter var eller varannan sats kokoskefir.

Obs! Eftersom kefirgrynen aktiveras i mjölk finns det en risk för att det följer med lite mjölkrester i kokoskefiren. Om du är känslig mot mjölk är det därför viktigt att skölja av grynen noga innan du använder dem till kokoskefir.

Vattenkefir
  • aktiverade vattenkefirgryn
  • 2 dl hett vatten
  • 4 msk råsocker
  • 8 dl svalt vatten
  • glasburk som rymmer ca 1,5 liter
  • handduk och gummiband
  • durkslag eller sil
  1. Hetta upp 2 dl vatten. 
  2. Lös upp 4 msk socker i det heta vattnet. 
    • Honung är bakteriedödande och ska därför bara användas om man har extra kefirgryn som kan offras, eftersom de antagligen inte överlever flera fermenteringar.
  3. Fyll på kallt vatten tills det blir 1 l rumstempererad eller svalare sockerlösning.
  4. Lägg i de aktiva vattenkefirgrynen i sockerlösningen. 
  5. Täck burken med en handduk och sätt en gummisnodd runt så inga flugor hittar dit.
  6. Låt stå 24-48 h i rumstemperatur. 
    • Ju längre vattenkefiren får stå desto surare blir den.
    • Låt inte kefiren stå i samma vätska längre än 72 h. Risk för att kefirgrynen börjar svälta. 
  7. Sila kefiren för att skilja grynen från den färdiga drycken. 
    • Använd en finmaskig sil. 
  8. Förvara den färdiga drycken i rumstemperatur eller kylskåp. 
    • Om flaskan står i rumstemperatur och har tät kork kommer kefiren att bli mera kolsyrad.
  9. Börja om från punkt 1.

Vattenkefir kan smaksättas med frukt, juice, örter, torkad frukt eller andra smaktillsatser helt efter egen fantasi. Kefiren smaksättas efter att kefirgrynen har tagits bort.

Man kan även göra vattenkefir på kokosvatten under förutsättning att grynen är först väletablerade i sockerlösning. Byt då bara ut vattnet och sockret i receptet mot en liter kokosvatten och följ instruktionerna ovan.


Gör kefiryoghurt

Av grädde

Om man inte vill ha en drickbar mjölkkefir utan föredrar en tjockare yoghurtskonsistens är den också lätt att laga själv. Använd då helst ekologisk, gärna opastöriserad, grädde istället, men mjölk fungerar också i nödfall.

Som ett sista steg i processen kan man sila den färdiga kefiren genom en ostduk eller ett kaffefilter. Då rinner en klar vätska, vasslen, genom och kefiren får en tjockare konsistens.

Tips! Vasslen kan senare användas till exempel som startkultur om du vill fermentera grönsaker eller göra egen cashewost.

Av kokosgrädde

Om du vill laga kokosyoghurt blir den väldigt god och krämig om du har en högre fettprocent. Det kan man enkelt fixa genom att mixa två förpackningar kokosgrädde med en förpackning kokosmjölk så det blir slätt och krämigt.

Sen gör du som vanligt och inom 24 timmar är din kokosyoghurt klar. Kokoskefiren förvaras i kylskåp och skakas om före servering.

OBS! Sätt grynen i en burk med vanlig mjölk ställ in dem i kylen att vila mellan satserna.



Hälsofrämjande egenskaper

Kefir kan vara ett bra alternativ för personer som lider av ulcerös kolit och IBS, eftersom kefir har visat sig nedreglera inflammationen i tarmen och öka produktionen av antiinflammatoriska cytokiner (protein) som kan dämpa inflammationen. Och eftersom vår hud är en spegelbild av vår tarm kan man även få hjälp med eksem, acne och rosacea.

Kefir har en naturligt låg laktoshalt och har även visat sig förbättra nedbrytningen av laktos hos personer som lider av laktosintolerans.

Kefir har svamp- och antibakteriella egenskaper och kan därför vara ett hjälpa till med att läka problem med candida samt kan lindra allergiska reaktioner.

Kefir har långt samma hälsoeffekter som kombuchan, vilka du kan läsa mera om här.

Mikroorganismer

I kefir finns det en mängd olika typer av mikroorganismer i form av svamp (jäst) och nyttiga bakterier, mer än 50 olika bakteriestammar. Jämför detta med en yoghurt i butiken som på sin höjd har en handfull. Därför kan man säga att kefir - tillsammans med kombucha - är en av de mest potenta probiotiska livsmedel som finns.

Kefir innehåller vitaminer, mineraler, proteiner och aminosyror, enzymer, nyttiga bakterier och organismer, samt pre- och probiotika.

Vattenkefirgryn är en kombination av svamp (jäst) och bakterier som lever i ett ömsesidigt beroende. Sammansättningen av dessa mikroorganismer är komplex och varierande. Kefir innehåller även jäst som har en viktig funktion vid matsmältningen och för att hålla bort inkräktare. Kefir är rik på bland annat tiamin, vitamin-B12, folat och vitamin-K2 samt kalcium, magnesium och fosfor.

Läs mera om hur viktig probiotika är för vår hälsa här.


Read More »

11 januari, 2016

Socker - vilket ska man välja? - Del 3

Här kommer del 3 i Morotslivs sockerskola.

I denna del går vi mera praktiskt in på olika typer av socker och sötningsmedel som vi hittar i butikshyllan och kollar på vilka man bör undvika och vilka som är bättre.


Många olika namn på socker

Socker anges inte alltid som ”socker” i innehållsförteckningen. Det tillsatta sockret som slutar på -socker eller -sirap är inte så svårt att hitta. Exempel på dessa är druvsocker, farinsocker, fruktsocker, invertsocker, palmsocker, mjölksocker, råsocker, rörsocker samt fruktossirap, glukossirap, high fructose corn syrup, invertsockersirap, oligofruktossirap, sorbitolsirap, stärkelsesirap och så vidare.

Det blir genast knepigare när det står konstigheter såsom dextros, galaktos, glukos, honung, inulin, isomaltulos, laktos, laktulos, malt, maltodextrin, maltos, maltextrakt, maltotrios, mannan, melass, tagatos och trehalos. Men nu vet du ju redan lite bättre vad alla dessa är om du läst del 1 och del 2 av "sockerskolan".

GI = glykemiskt index

Man talar även om GI, som står för glykemiskt index, och det anger hur hög blodsockerhöjning man får inom en viss tid och hur länge blodsockerhöjningen håller i sig. GI-värdena som anges längre fram  är ungefärliga och kan variera litegrann i olika källor. Man delar in livsmedel i lågt, medelhögt, högt och ibland även superhögt GI.
  • lågt GI: under 70
  • medelhögt GI: 70-90
  • högt GI: 90-110
  • superhögt GI: över 110

Sockret på hyllan

Man räknar med att vi äter ca 40 kg socker i året, vilket är enormt mycket mer än vad våra kroppar behöver. Vi räknar då med alla former av socker, även det socker som finns dolt i bröd, pasta, läsk, godis, halvfabrikat och dylikt. Ett sätt för att undvika denna sockermängd är att äta äkta vara, alltså laga mat från rena råvaror, och undvika livsmedelsliknande hel- och halvfabrikatsprodukter som har en innehållsförteckning.

Men ibland vill man kanske laga något gott. Om man går in i butiken för att köpa socker överrumplas man av en uppsjö av olika sockertyper. Det kan vara svårt att veta vad de olika sorterna är och hur mycket skada de gör mot vår hälsa. Ska det vara högt eller lågt GI? Vilken färg eller form är bättre? Ja, vilket socker ska man välja egentligen?


Undvik helt

Fruktsocker, levulos (fruktos)

GI=22. Det låga GI-värdet till trots är detta en riktig värsting. Fruktsocker består av fruktos och är sötare än vanligt socker. När vi äter fruktos går det inte ut i blodet, utan tas upp direkt av levern och omvandlas till glukos och fett. Därför kan ett högt intag av fruktos ge leverskador. Till exempel om man dricker litervis med läsk med tillsatt socker.

Fruktos finns naturligt i frukt och bär, med dessa små mängder fruktos gör ingen nämnvärd skada och frukt innehåller ju också mycket antioxidanter. Dadlar innehåller till exempel mycket fruktos. Men fruktsocker kan ju även köpas som strösocker, så undvik detta och undvik även livsmedel med tillsatt fruktos! Speciellt sådana som är i flytande form såsom läsk.

Fruktos används som sötningsmedel, bland annat tillsammans med glukos i isoglukos. Isoglukos är det som i USA kallas HFCS "high-fructose corn syrup" där man processat majs i flera steg, för att slutligen omvandla glykosen till större delen fruktos. Denna fruktossirap kommer vanligtvis i 3 olika styrkor, HFCS-42 (42% fruktos), HFCS-55 (55% fruktos), HFCS-90 (90% fruktos).

Druvsocker, dextros (glukos)

GI=141. Druvsocker har det högsta GI-värdet. Druvsocker, består av glukos och kallas också glukossirap, stärkelsesirap eller dextros. Druvsocker kan köpas på apoteket och är det socker man får vid ett sockerbelastningstest. Glukossirap är en genomskinlig, trögflytande lösning som framställs av stärkelse främst från majs, vete och potatis. Sockerarterna i glukossirap kan variera beroende på vad det ska användas till. Oftast ingår glukos, maltos, maltotrios (trisackarid).

Glukossirap kräver mer insulin vid ämnesomsättningen än vanligt socker, men den smakar inte lika sött som socker och därför krävs större mängd för att nå den söta smaken och det blir mer energirikt. För att öka sötman tillsätts ibland fruktos.

Även druvsocker finns naturligt i frukt och bär, men de är mera ok eftersom de innehåller också mycket näring och antioxidanter. Vindruvor och russin är exempel på frukt som innehåller mycket druvsocker.

Vitt socker

GI=97. Det vita sockret kommer hos oss ofta från sockerbetan och består av sackaros, som är hälften glukos och hälften fruktos, och ger ett relativt högt GI-värde. Vitt socker är fortfarande det vanligaste sötningsmedlet som vi använder hemma och som finns i vanliga sötsaker, men det finns också gömt i hel- och halvfabrikatsprodukter såsom köttbullar och dylik mat.


Använd sparsamt

Brunt socker

GI=97. Det oraffinerade bruna sockret såsom rårörssocker, farinsocker, mörk sirap och muscovado består också av sackaros och har samma GI värde som det vita, men den glykemiska påverkan är ändå mindre. Brunt socker är mera smakrikt och näringsrikt än det vita sockret och innehåller mineraler och spårelement, bland annat krom, som är ett viktigt ämne för att insulinet effektivt ska kunna reglera blodsockernivån. Det är alltså att föredra framför det raffinerade vita sockret. 

Sockerrör innehåller delvis en naturlig sockerart som heter isomaltulos som bryts ner långsammare i kroppen och bidrar till ett lägre GI. Isomaltulos består av en glukos- och en fruktosmolekyl, men denna naturliga sammansättning förstörs vid raffinering och kristallisering av råsaften från sockerrör. Välj därför indiansocker som har lite klimpar.

Agavesirap

GI=30. Agave utvinns ur en kaktusliknande växt och dess konsistens påminner om rinnande honung. Agaveplantan innehåller förvisso vitaminer och mineraler, men dessa förstörs för det mesta i raffineringen till sirap. Dessutom innehåller den ca 90 % fruktos. Agavesirapen går att använda i både bakverk och matlagning och är vanligt förekommande inom raw food, men personligen avråder jag från att använda agave på grund av den höga fruktoshalten.

Bättre val

Honung

GI=70. Honung är en naturlig produkt som har samma energiinnehåll som socker och består av hälften glukos och hälften fruktos, men har ett lägre glykemiskt index. Akaciahonung har särskilt lågt GI. Honung innehåller mineraler, vitaminer och antioxidanter som är rena dunderkuren för kroppen. Honung i rimliga mängder kan också boosta fettförbränningen.

Viktigt är att honungen är rå, alltså inte upphettad över 40 grader, annars kan de nyttiga mjölksyrabakterierna ha blivit förstörda. Köp gärna direkt från biodlaren och helst i glasburk. Man kan också hitta rå honung i butiken.

Sockerarten isomaltulos som honung innehåller, har visat sig öka energiförbrukningen och kan eventuellt också sänka insulinkänsligheten. GI för rent isomaltulos är så lågt som 31.

Honung är förmodligen det äldsta sötningsmedlet människan använt och har fungerat även som läkemedel och stärkande medicin. Honung kommer ju i lite olika former, där de flytande varianterna har högre fruktosinnehåll än de hårda.


Lönnsirap

GI=43-78. GI variera väldigt stort när det gäller lönnsirap, men äkta lönnsirap utan tillsatser har lägst. Lönnsirap innehåller också näring och antioxidanter. Ca 75 % av all lönnsirap kommer från Quebec i Kanada.

Kokossocker, palmsocker och kokosnektar

GI=35. Har lågt GI och är rik på både smak och viktiga näringsämnen. Kokossocker utvinns ur kokosblommor och har en lätt smak av kola. Kokossocker och är ännu bättre om du hittar ett som har lite klumpar i sig istället för raffinerat strösocker. Har en väldigt god smak som påminner om kola och kinuski.

Rismalt och rissirap

GI=25. Rismalt kallas ibland också rissirap. Den innehåller ingen fruktos och blir därför ett bra alternativ för levern. Trots detta har den ett överraskande lågt GI. Stärkelsen i riset bryts ner till sockerarter med hjälp av enzymer och därefter minskar man mängden vätska tills en söt sirap kvarstår. Rismalt består till 65-85% av sockerarten maltos. Rismalt är relativt lite processad och används speciellt inom makrobiotisk kostföring.


Bäst val

Xylitol

GI=8. Xylitol, eller björksocker, finns naturligt i björkens sav och vissa frukter och grönsaker. Ibland utvinns det från GMO-majs, så kolla att xylitolen kommer från björk när du handlar. Det är lika sött som vitt socker. Det tillsätts som sötningsmedel i bland annat tuggummi och halstabletter, men kan orsaka magproblem vid större doser.

Xylitol kan inte fermenteras av bakterierna i munhålan, däremot stimulerar det salivutsöndringen och blir därför ett bättre val för tänderna.

Stevia

GI=0. Naturliga sötningsmedlet stevia är populärt bland personer som vill äta kolhydratfattig kost. Stevia är betydligt sötare än socker, ca 300 gånger sötare faktiskt, men påverkar inte blodsockret och innehåller nästan inga kalorier alls. Bäst är att använda örten färsk eller torkad. Stevia rebaudiana kommer ursprungligen från Paraguay och är lätt att odla på fönsterbrädet.

Det finns också raffinerad variant i form av strö eller ektrakt som har en liten bismak. En diskussion har nu blossat upp om hur naturligt det är, eftersom det extraheras ur bladet med hjälp av lösningsmedel som butanol eller bensen och genomgår andra kemiska processer på vägen till att bli ett vitt pulver.

Sukrin, sötin

GI=0. Sukrin höjer inte heller blodsockret och är en naturlig produkt baserad på sockeralkoholen erythritol. Erythritol finns naturligt i bl.a. päron, meloner och svamp. Sukrin smakar och ser ut som socker och gör ingen skada åt tänderna och verkar dessutom som antioxidant i kroppen. Till skillnad från andra sockeralkoholer orsakar inte erythritol gasbildning i någon större utsträckning.

Vaniljpulver

GI=0. Vanilj är inte ett sötningsmedel i sig. Det kommer från en orkidé och kan med en liten mängd ge en härlig, sötaktig nyans som lyfter en efterrätt till nya höjder. Man kan hitta det svarta vaniljpuvret på burk eller köpa vaniljstänger och skrapa ur fröna.

Bär och frukt

Låt sötman komma naturligt från ekologiska och färska eller frysta bär och frukt. Frukt innehåller i regel mera socker än bär, men det kan variera. GI-värdet varierar från bär till bär och frukt till frukt. Var dock uppmärksam på torkade bär och frukter! De har en högre sockerhalt jämfört med färska och innehåller ofta mögelsporer samt ibland även tillsatt socker eller färg- och konserveringsmedel.


Slutsats

Undvik högt GI!
Högt GI ger en kraftig blodsockerhöjning med kraftigt insulinpåslag som svar. Produkter med ett lägre GI höjer inte blodsockret lika mycket och är därför skonsammare för hälsan.

Undvik fruktos!
Bara för att en produkt har lågt GI behöver den inte vara "bättre". Om det låga GI-värdet beror på hög fruktosandel ökar nämligen fettinlagringen och riskerna höjs för en massa sjukdomstillstånd.

Undvik raffinerat!
Använd så lite raffinerade produkter som möjligt. Vackra kristaller tyder ofta på raffinering.

Välj lokalt!
Köp till exempel lokalproducerad honung, gärna i glasbruk och gärna direkt från odlaren. Det stöder både odlaren, bina och vår miljö. Undvik produkter som måste transporteras lång väg.

Välj naturlig sötning!
Oprocessad honung, lönnsirap, indiansocker och kokossocker höjer förvisso blodsockret, men de innehåller samtidigt mera näring än många andra produkter och blir därför bättre val. Använd med måtta eller undvik om du är känslig.

Välj lågt GI!
Xylitol, stevia (örten) och sukrin är bra och naturliga alternativ som har lågt eller noll GI. De är dessutom skonsamma mot tänderna och ger sötma.

Välj "wholefood" såsom ekologiska bär och frukt!
Låt sötman komma naturligt från färska eller frysta bär eller frukt. Var mera sparsam med torkade bär och frukter som har högre sockerhalt än färska!


Morotslivs sockerskola

Socker gör dig tjock och sjuk - Del 1
Read More »